Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{inga källor}} '''Katarer''' (av [[grekiska]] ''katharos'', "ren") är ett kollektivnamn för de många [[sekt]]er med [[dualism|dualistisk]] grundåskådning, vilka på [[1000-talet]] började utbreda sig i [[Europa]]. Ordet [[kättare]] härrör från namnet på denna trosinriktning; för både katolska och ortodoxa kyrkorna var katarerna [[hedning]]ar. De katarer som levde i södra [[Frankrike]] benämndes '''albigenser''' efter katarernas borg i [[Albi]], en stad i regionen [[Languedoc]]. {{POV}} == Bakgrund == Dualismen var den gamla [[persien|persisk]]-[[orienten|orientaliska]], nära besläktad med den [[gnosticism|gnostiskt]] inriktade [[manikeism]]en, varför också katarerna numera ofta betecknas som [[nymanikéer]]na. Grundtanken var den eviga motsatsen mellan en god och en ond [[gud]], av vilka den senare skapat jorden, materien, och där håller människosjälarna fångna i kroppens band; den gode guden hade sänt [[Jesus]] i en skenkropp för att lära människorna vägen till [[frälsning]]en: materiens övervinnande, försakelse av alla jordiska ägodelar och njutningar. Åskådningen var sålunda inte en korrigerad [[katolicism]], utan en [[kristendom]]en radikalt motsatt tro, även om den nu i Västerlandet gjorde anspråk på att vara den sanna kristendomen. Dess framträdande i väst torde historiskt sammanhänga dels med kvarlevande rester från gamla kyrkans manikeism, särskilt i [[Spanien]] och södra [[Frankrike]], dels och främst med inflytande från [[Balkanhalvön]]s [[paulicianer]] och [[bogomiler]], vilkas läror importerades genom köpmän och studerande och senare genom [[korståg]]en. Katarerna står alltså även historiskt i direkt förbindelse med äldre tids orientaliska religionsbildningar. Deras hastiga segertåg genom Europa berodde på, att [[romersk-katolska kyrkan]] under sin kamp för världslig makt allt mera förlorade möjligheten att tillfredsställa folkets [[religiös]]a behov, under det att dessa genom korstågens inflytande stegrades och renades; den världsförsakelse, som katarerna visade, överträffade också i allvar vida det sedeslösa katolska [[prästerskap]]ets och de vanligen rika [[kloster|klostrens]]. Tillströmningen till den dualistisk-[[asket]]iska åskådningen blev störst mot slutet av [[1100-talet]]; i [[Italien]] behärskade katarerna även städerna, bestämde över tillsättningen av [[ämbetsman|ämbetsmän]], avskaffade i [[Rom]] den kristna tidräkningen etc.; i södra Frankrike var de förhärskande och verkar där ha bildat en fast organiserad kyrka med invigda [[biskop]]ar, ja till och med en "[[påve]]"; rörelsen bredde ut sig över Spanien, [[Tyskland]], uppefter [[Rhen]] till [[Nederländerna]], in i [[England]] och så vidare. Vissa forskare har beräknat, att omkring [[1200]] mer än 2/3 av Europas befolkning öppet eller hemligt slutit sig till rörelsen; det kan dock ifrågasättas, om här inte föreligger en överdrift likaväl som i betonandet av rörelsens rent antikristna och kulturfientliga art, beroende därpå, att så gott som inga katariska källor bevarats åt oss (av katariska skrifter bara en bibelöversättning och ett [[rit]]ual); vår kunskap är uteslutande beroende av de katolska motståndarnas, främst [[inkvisition|inkvisitorernas]], skildringar, i vilka f.ö. oftast katarerna sammanblandas med de från dem väsensskilda och lika många [[valdenser]]na (inkvisitionens försvarare är särskilt ivriga att uppvisa katarernas utbredning och farlighet för både kyrka och stat). Då oppositionen mot kyrkan och anslutningen till de katariska idéerna ofta hade framträtt utan direkt historiskt samband på olika platser, fick rörelsen formen av ett flertal sekter med olika namn och i det yttre stundom rätt avvikande utseende. I Italien kallades katarerna ''patarener'' (troligen efter stadsdelen Pataria i [[Milano]]), i [[Nederländerna]] ''piphler'' (troligen en förvanskning av paulicianer), i en del av Frankrike ''tisserands'' ("vävare", eftersom särskilt vävarnas klass stödde den nya rörelsen); i södra Frankrike var de kända under namnet albigenser, efter staden [[Albi]]. Mycket utbredd var också beteckningen [[bulgari]], en antydan om rörelsens historiska utgångspunkt. Ofta låg den dualistiska grundåskådningen undanskymd, men överallt kännetecknades rörelsen av stark fiendskap mot det katolska prästerskapet och [[hierarki]]n och mot kyrkans [[helgon]]-, [[relik]]- och [[sakrament]]väsen; den gav här slagorden för all kommande opposition (jfr [[Reformationen]]). Likaså gjorde den ett försök att gentemot katolicismen hävda tankens frihet. En allvarlig sedlig kraft utmärkte också katarerna. Med heroiskt mod gick de [[martyr]]döden till mötes. I sin gudstjänst lade de huvudvikten på [[predikan]] och [[bön]]; även [[fasta|fastor]] värderades högt. Den fullkomliga försakelsen av all jordisk egendom, [[äktenskap]] och [[vegetarianism|köttätande]] ålåg inte hela [[församling]]en, utan endast några få, de fullkomliga (''perfecti''); bland perfecti upptogs man genom det för katarerna mest egendomliga bruket deras enda sakrament, ''consolamentum'', andedopet (genom handpåläggning av de närvarande perfecti, till meddelande av den [[Helige ande]]). Många tog detta dop på dödsbädden, andra försatte sig efter dess undfående i ''endura'', det vill säga de svälte sig till döds (en av katolikernas huvudanklagelser mot katarerna). Bland perfecti var katarernas kringvandrande [[apostel|apostlar]], bärarna av hela rörelsen. Den stora massan, de troende (''credentes''), kunde i det yttre förbli i sina yrken och i katolska kyrkan, bara de sökte sin andliga vård hos sina apostlar. Troheten mot apostlarna var under förföljelsetiderna förundransvärd och dessas makt över sina anhängare nästan [[hypnotism|hypnotisk]]. Mot slutet av 1100-talet var katarernas utbredning så stor och den europeiska kulturen så hotad, att kampen mot dem under flera årtionden blev katolska kyrkans viktigaste fråga. I denna kamp föddes inkvisitionen, och den kulminerade i [[Albigenserkriget|albigenskorstågen]], då katarernas makt dränktes i blod under grymheter, som söker sin like i historien. Möjligheten till katarernas övervinnande låg dock inte enbart i våldet, utan kanske främst i den helige [[Franciskus]] och hans lärjungars verksamhet, genom vilken folkmassorna, åtminstone delvis, åter fick det religiösa behov fyllt, vilket förut drivit dem in i sekterna. Genom hela 1200-talet höll sig dock katarapostlar i verksamhet, trots alla hetsjakter; först efter en 120-årig kamp lyckades kyrkan i början av 1300-talet kväva all aktiv katarisk verksamhet i Västerlandet. Den siste store aposteln var [[Peter Autier]], en mycket betydande man, vilken efter 13 års kringvandrande [[1311]] föll i inkvisitionens händer. I de greko-slaviska länderna bortom [[Adriatiska havet]] bibehöll nymanikeismen trots flera [[korståg]] delvis herraväldet fram till den [[osmanska riket|osmanska]] erövringens tid; spår av densamma påträffas ännu i våra dagar på Balkanhalvön och i [[Mindre Asien]]. Uttrycket katarer användes tidigt om avfällingar i allmänhet från katolicismen. I tyskan kom ordet att beteckna avfällingar från varje [[ortodox]] kyrka, och från platttyskans ''ketter'' (högtyskans ''ketzer'') härleder sig det svenska [[kättare]]. Försök att återuppliva katarernas lära har gjorts i nutiden, särskilt i Sydfrankrike. == Kort om katarerna == * De var dualister, och ansåg att den gode guden skapat den andliga världen och den onde guden materian. * De var emot [[krig]] och [[våld]]. * Äktenskapet ansågs inte heligt. * Präster förespråkades ett liv i celibat. * De hade stor tolerans mot andra religioner och religiösa inriktningar. * De var vegetarianer, men åt fisk. {{ugglan}} [[Kategori:Kyrkohistoria]] [[af:Kathaar]] [[an:Catarismo]] [[ar:كاثار]] [[ast:Catarismu]] [[bg:Катарство]] [[ca:Catarisme]] [[cs:Albigenští]] [[cy:Cathariaid]] [[da:Katharisme]] [[de:Katharer]] [[en:Catharism]] [[eo:Katarismo]] [[es:Catarismo]] [[et:Katarid]] [[fi:Kataarit]] [[fr:Catharisme]] [[fy:Kataren]] [[he:קתרים]] [[hr:Katari]] [[hu:Katarok]] [[is:Katarar]] [[it:Catarismo]] [[ja:カタリ派]] [[ko:카타리파]] [[la:Cathari]] [[lt:Katarai]] [[nl:Katharen]] [[no:Katarere]] [[oc:Catarisme]] [[pl:Katarzy]] [[pt:Catarismo]] [[ru:Катары]] [[sh:Katari]] [[simple:Catharism]] [[sk:Albigénstvo]] [[sl:Katari]] [[sr:Катари]] [[tr:Katharizm]] [[uk:Катари]] [[zh:卡特里派]]

Tillbaka till Katarer.