Helge Zimdal

Från Rilpedia

Version från den 19 februari 2009 kl. 19.10 av Urbourbo (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Flickläroverket vid Sveaplan 1936, nu Socialhögskolan
Södra flickläroverket vid Skanstull 1943, nu Frans Schartaus gymnasium

Helge Zimdal, född Zimdahl 27 april 1903 i Alingsås, död 3 oktober 2001 i Göteborg, var en svensk arkitekt som blev känd för sina talrika skolbyggnader.

Innehåll

Biografi

Helge Zimdal föddes 27 april 1903 i Alingsås där fadern Elis Zimdahl var borgmästare[1]. Modern Nancy Augusta Maria Beck[2] var danska till börden. I samband med att Zimdal 1951 blev professor på Chalmers tog han bort h:et ur sitt efternamn[3].

Helge Zimdal avlade examen vid arkitekturskolan på Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm 1927 och vid Konsthögskolan i Stockholm 1930. Deltog vid Stockholmsutställningen 1930 med möbler och textilier, möblerna delvis i samarbete med Carl-Axel Acking[4]. På KTH hade han träffat Nils Ahrbom, som han drev arkitektkontoret Ahrbom & Zimdahl tillammans med åren 1927–1951.

Ahrbom & Zimdahl ritade ett stort antal skolor i Stockholm, t.ex. Sveaplans flickläroverk (Sveaplans gymnasium) 1936 och Södra flickläroverk vid Skanstull (Skanstulls gymnasium) 1943 samt i övriga landet som i Ludvika, Sara, Motala och Enköping.

1951 slutade samarbetet då Helge Zimdal blev professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg (1951–1970). Ahrbom var professor vid KTH åren 1942–1963.

1988 erhöll Zimdal Chalmersmedaljen[5] som tillägnas den, vilken genom intresse och värdefull insats främjat högskolans verksamhet och utveckling.

Några byggnader

Skrifter

  • En arkitekt minns, Göteborg 1981
  • Svensk Arkitektur 1986:1, Byggförlaget, Stockholm 1986
  • Småstad vid sekelskiftet: Alingsås-minnen, Alingsås,Michelsen, 1987
Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående artikel. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev att koncensus saknas om radera eller infoga och enligt principen att välja det mildaste alternativet infogas artikeln. --Kruosio 16 februari 2007 kl. 19.10 (CET)

Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

    • Anmälare: StefanB 6 december 2006 kl. 17.09 (CET)
    • Motivering: Verkar vara egen forskning med egna slutsatser, men artikeln är så konstigt skriven så jag undrar vad andra tycker.

Nu har gambiern varit framme och rättat till allt

Jag håller med om att artikeln är en främmande fågel. Samtidigt är/var sidan om Finland inte helt lyckad heller. Det finns en historieskrivning om Finland men den är uppdelad på:

Jag har rättat till artikeln Finland och beaktat de delar som är relevanta i Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik, som alltså kan tas bort. Historieskrivningen har rättats till med lite bättre rubriker. Jag har även sett över rubrikerna rent generellt. Kort och gott har gambiern sett till att Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik kan tas bort. 83.252.52.60 2 januari 2007 kl. 04.17 (CET)


Radera

  1. Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)
  2. -- MVH Svarte Riddaren 6 december 2006 kl. 17.30 (CET)
  3. Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
  4. Rosp 6 december 2006 kl. 18.35 (CET)
  5. --Bruno Rosta 6 december 2006 kl. 23.51 (CET)
  6. torvindus 7 december 2006 kl. 07.44 (CET)
  7. Bomkia 7 december 2006 kl. 08.22 (CET) (egen forskning och en argumenterande artikel.)
  8. JKn 7 december 2006 kl. 08.38 (CET)
  9. Pralin 8 december 2006 kl. 21.17 (CET)
  10. Riggwelter 11 december 2006 kl. 20.50 (CET)
  11. Islander 12 december 2006 kl. 03.09 (CET) Håller med Dewil nedan.
  12. Greverod 망눗 8 januari 2007 kl. 00.17 (CET)

Blankröst

Behåll

Infoga

  1. korta ner och mindre POV och lägg in i efterkrigshistoria - Gthyni 6 december 2006 kl. 17.22 (CET)
  2. rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET) i Finland under efterkrigstiden som kortfattat säger ungefär samma sak men till skillnad från Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik saknar källor...
  3. Izzy 10 december 2006 kl. 09.57 (CET) Korta ner ordentligt och infoga som en rubrik under Finland under efterkrigstiden
  4. Thoasp 11 december 2006 kl. 20.10 (CET)
  5. Ztaffanb 12 december 2006 kl. 12.15 (CET) Artikeln som sådan är en främmande fågel (dvs namnet är inte tillämpbart eftersom det är ställt som en fråga). Innehållet torde kunna inarbetas relativt oförändrat som en underrubrik i Finland under efterkrigstiden, eventuellt som ett tänkbart scenario vilket inte blev verklighet. Jag håller med om den kritik som framförts mot källornas tillförlitlighet men som nyligen nämndes i en artikel i SvD (Diktatorn ser till att aldrig bli ansvarig) lämnar sällan diktaturer bra källförteckningar efter sig...
  6. Chincoteague 18 december 2006 kl. 12.08 (CET)
  7. Angriffer 28 december 2006 kl. 00.19 (CET)
  8. SingleStar 4 januari 2007 kl. 05.17 (CET)

Diskussion
Även bortsett från det nuvarande POV-mässiga innehållet (vilket jag iofs håller med om), så är både artikeltitel och ämne svårt POViga. Delar kanske kan infogas i befintliga artiklar, men jag bedömer radering som det rimligaste alternativet. //Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)

Och vad är det för fel med det då? Källorna anges ju? Om någon har andra åsikter så vore det väl bättre att komplettera sidan? AndersG 6 december 2006 kl. 17.34 (CET)

Wikipedia ska inte innehålla egen forskning, utan bara slå fast vad som redan är känt. Alla artiklar på Wikipedia ska också skrivas ur en neutral synvinkel. Denna artikel bryter mot dessa två riktlinjer. /Grillo 6 december 2006 kl. 17.45 (CET)
Artikeln är en kort men saklig och argumenterande uppsats, komplett med källhänvisningar, och hör som sådan inte hemma i Wikipedia. Vad uppsatsen behandlar är dock ett viktigt ämne som förtjänar en plats i någon av artiklarna om Finland under och efter andra världskriget. /Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
OK Kan någon plocka russinen ur den och lägga in då?AndersG 6 december 2006 kl. 17.58 (CET)
Artikelns slutsatser bygger inte på de argument som framförs i artikeln. Att DFFF skulle ha planerat en statskupp är i högsta grad ifrågasatt. Artikeln har heller inga källhänvisningar, förutom några få meningar. Jag kan inte se att något i artikeln bör flyttas till andra artiklar. Thuresson 7 december 2006 kl. 00.35 (CET)
Visst finns där väl källhänvisningar, men då artikeln omedelbart föreslogs för radering så avtog mitt intresse för att komplettera denna. Har dock nu kompletterat med flera källhänvisningar AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Det står inte heller att DFFF skulle ha planerat en statskupp. Planerna fanns i Moskva och detta finns det källor till.AndersG 7 december 2006 kl. 10.52 (CET)
"I de myckna skriverierna om förmenta planer på en kupp våren 1948 har man inte kunnat presentera någonting konkret om vare sig yttersta vänsterns eller yttersta högerns avsikter. Om det har funnits någon eld under kuppryktenas rök har det varit fråga om små lågor, snarare intentioner och förhoppningar hos enskilda personer eller små grupper snarare än om allvarligt syftande företag." (Osmo Jussilla m.fl. "Finlands politiska historia 1809-1998", Schildts 2000, sida 280). Thuresson 7 december 2006 kl. 12.29 (CET)
Det beror ju på hur man väger det, men om man läser Zjdanovs ord (enligt Milovan Djilas, Conversations with Stalin (New York; Hart-Davis 1961)) och Yrjö Leinos ord, samt kombinerar det med ad som hände i Östeuropa så ser jag inte hur man kan dra någon annan slutsats.


Jag kan inte se den "egna forskningen" i artikeln. Däremot är namnet inte så bra och texten kan väl kanske skrivas något neutralare, men temat är ofta återkommande när man läser finsk historia. Att Finlands oberoende inte var säkrat, var åtminstone i de äldre verk jag läst en allmän synpunkt. Läs gärna Paasikivis dagböcker för att se hur mörkt han tidvis såg på situationen. /rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET)
Ge gärna förslag på ett neutralare namn. Tyckte själv att det var frågan om ett "sidospår" och däför inte hörde hemma i Finland under efterkrigstiden. AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Slutsatserna är inte källhänvisade tex, så i nuläget betraktar jag dom som egen forskning. Och artikeln borde inte döpas om, informationen borde snarare infogas på en sida om finlands och rysslands förhållande. --Bomkia 5 januari 2007 kl. 09.37 (CET)
Var god modifiera inte diskussionen ovan.

Referenser

  1. Hilding Hellemar, Axel Johanson, Ingvar Aurell: Alingsås - Staden Vi Bygger: Anteckningar vid ett jubileum, Alingsås Stad, Alingsås 1969. 
  2. G. A. Bohlin: Bidrag till Alingsås stads historia: Minnesskrift vid Stadens 300-års Jubileum 1919, Alingsås Stad, Alingsås 1920. 
  3. Nationalencyklopedin. 
  4. Eva Atle Bjarnestam: De formade 1900-talet: Design A - Ö. 
  5. ”Lista över mottagare av Chalmersmedaljen”. Chalmers Tekniska Högskola. http://www.chalmers.se/sections/om_chalmers/akademiska_hogtidlig/promotion/chalmersmedaljen. 
Personliga verktyg
På andra språk