Haapajärvi

Från Rilpedia

Version från den 8 april 2009 kl. 14.49 av Angus (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För byn med det finska namnet Haapajärvi, se Aspsjö.

Haapajärvi

Haapajärvi är en stad i landskapet Norra Österbotten i Uleåborgs län. Haapajärvi har cirka 7 960 invånare och har en yta på 789,71 km².

Haapajärvi är enspråkigt finskt.

Haapajärvis stadsvapen

Innehåll

Historia

Haapajärvi utbreder sig på nordsidan av den stora vattendelaren med centrum på östra stranden på den långsmala sjön Haapajärvi, varigenom flyter Kalajoki i dess övre lopp. Bosättningen följer i stort sett älvdalen; i periferin finns vidsträckta myrmarksområden. Den f.d. kyrkbyn, som 1924 blev s.k. samhälle med sammanträngd befolkning, hyser omkring hälften av befolkningen.

I Haapajärvi känner man till närmare 30 stenåldersboplatser. Antalet beror på att man där har att göra med en befolkning som ofta flyttade. Området besöktes åtminstone sedan medeltiden av tavaster, men även andra som kväner, birkarlar besökte dessa erämarker. Den tidigate informationen om Haapajärvi bofasta befolkning härstammar från 1543. Då nämns tre män, Pekka Ronkainen, Pekka Rautia och Paavo Herrainen i dokumenten. Haapajärvi koloniserades under senare hälften av 1500-talet av nybyggare från Savolax, trots att det var tavasternas erämark. I Gustav Vasas brev 1551 och 1552 framgår att tavasterna företog krigståg till Haapajärvi och Pyhäjärvi för att angripa savolaxiska bosättningar. Efter att fram till 1540-talet ha befolkat Norra Savolax trängde savolaxarna västerut. Enligt Gustav Vasa tillhörde all mark kungen, inte erämarksmännen. Det vilade på idén att kronan egentligen var rätte ägare till all jord, bönderna hade enbart brukningsrätten. Man fick äganderätt genom att bosätta sig där, vilket savolaxarna gjort. År 1607 fanns i Haapajärvi by 20 hushåll, varav en fjärdedel av ödehemman. [1] Efter 1550-talets tavastiska fälttåg fick Haapajärvi vara ifred fram till tiden efter klubbekriget (1596-97), fram till 1599 då Sigismunds anhängare i mars 1599 under Ambrosius Henriksson angrep bosättningarna i Pyhäjärvi, Haapajärvi, Reisjärvi och Lestijärvi. Haapajärvi besparades klubbekriget och 25-åriga kriget mot Ryssland (1570-95). Under stora ofreden krävdes ett okänt antal dödsoffer. Även missväxter på 1720- och 1740-talen besvärade bosättningen, samt lilla ofreden.[2] Två tredjedelar av ortens befolkning beräknas ha östligt (savolaxiskt) ursprung, en tredjedel västligt. Dialekten har uppstått som en blandning mellan savolaxiska och västliga dialekter.[3]

Haapajärvi hörde ursprungligen under Kalajoki, men blev kapell 1693 och bildade en egen församling 1838. Småbrukarbygdens kyrkby utvecklades så småningom till ett regionalt centrum för södra delen av Uleåborgs län. 1910 hade Haapajärvi officiellt 6.400 invånare, varav 900 ändå bodde i Amerika.[4] Till Haapajärvis utveckling bidrog särskilt tvärbanan Ylivieska-Idensalmi, som invigdes 1926. Denna bana förbinder Österbottniska banan med Savolaxbanan. Haapajärvi fick 1960 järnvägsförbindelse även söderut med Jyväskylä. Orten blev köping 1967 och stad 1977. Emigrationen till Sverige berörde också Haapajärvi; 1970 var ett toppår då över 380 flyttade.[5]

Näringsliv

Haapajärvi hade tidigare betydelse främst som handelscentrum och kommunikationsknutpunkt, men under senare delen av 1900-talet blev näringsstrukturen mera mångfasetterad bl.a. genom många etableringar inom metallindustrin. Skogsindustrin har sedan gammalt en stark ställning på orten. Haapajärvi är även ett viktigt virkesanskaffningsområde för skogsindustrierna vid den österbottniska kusten.

Övrigt

Haapajärvis första kyrka är från 1640, men den nuvarande träkyrkan är från 1802, uppförd i enlighet med ritningar av Matti Pietilä.[6] Altartavlan är utförd av professor A. V. Becker 1886. Över denna återfinns på finska texten "Herra, meidän on tässa hyvä olla! Matth. 17:4." ("Herre, här är oss gott att vara!")

Av sevärdheter kan nämnas K.J. Ståhlbergs barndomshem, som sedan 1969 är museum.

I staden arbetar en yrkeshögskolefilial och ett yrkesinstitut. Här finns också en av försvarsmaktens vapendepåer sedan 1961.

Uusimaa är en ort i närheten av Haapajärvi.

Externa källor


Källor

  1. Haapajärven kirja. Red. Teppo Vihola, s. 21, 35f, 41ff
  2. Haapajärven kirja. Red. Teppo Vihola, s. 60f
  3. Haapajärven kirja. Red. Teppo Vihola, s. 47, 51
  4. Haapajärven kirja. Red. Teppo Vihola, s. 80
  5. Haapajärven kirja. Red. Teppo Vihola, s. 94
  6. http://www.haapajarvenseurakunta.fi/kirkko.php Haapajärvi församling
Personliga verktyg