Geologi
Från Rilpedia
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Den som arbetar med geologi kallas för [[geolog]]. Geologer finns anställda vid bland annat gruvor, prospekteringsföretag, länsstyrelser, Sveriges geologiska undersökning, universitet och högskolor. | Den som arbetar med geologi kallas för [[geolog]]. Geologer finns anställda vid bland annat gruvor, prospekteringsföretag, länsstyrelser, Sveriges geologiska undersökning, universitet och högskolor. | ||
| - | Geologisk kunskap är till stor nytta vid flera olika tillfällen. Utifrån geologiska kunskaper kan man diskutera alltings ursprung, vilket är viktigt om man | + | Geologisk kunskap är till stor nytta vid flera olika tillfällen. Utifrån geologiska kunskaper kan man diskutera alltings ursprung, vilket är viktigt om man vill söka meningen med livet (vanligtvis tänker man inte på denna aspekt, men många människor bygger en stor del av sin världsbild på vad geologer skriver om jordens historia). Upptäckter av nya mineral kan ge upphov till nya, bättre material. |
Inom samhällsplaneringen spelar geologin en stor roll på flera olika sätt. En bergarts mekaniska egenskaper är viktiga för att man ska kunna bryta rätt sorts material till [[ballast]] för vägar och järnvägar. Det är viktigt att man tar reda på hur geologiskt stabilt ett område är så att det inte finns risk för [[skred]] när en lera kommer i rörelse på grund av mycket regn. | Inom samhällsplaneringen spelar geologin en stor roll på flera olika sätt. En bergarts mekaniska egenskaper är viktiga för att man ska kunna bryta rätt sorts material till [[ballast]] för vägar och järnvägar. Det är viktigt att man tar reda på hur geologiskt stabilt ett område är så att det inte finns risk för [[skred]] när en lera kommer i rörelse på grund av mycket regn. | ||
Versionen från 1 maj 2007 kl. 09.09
Geologi, vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter. Geologi ingår som en del inom ämnesområdet geovetenskap. Inom geologin finns flera olika underavdelningar, såsom petrologi, mineralogi, tektonik, sedimentologi, stratigrafi och paleontologi.
Jordens historia studeras inom ämnesområdet historisk geologi. Ingen kan veta hur gammalt allting är. Man försöker bestämma olika bergarters åldrar med hjälp av fossil (biostratigrafi) eller olika grundämnens sönderfallshastigheter (geokronologi). Det finns dock mängder av problem med dessa metoder (se specifikt under varje ämnesområde). Genom att passa in dessa metoder i en filosof från 1795 har ett tidsschema över jordens utveckling fastställts, en så kallad geologisk tidsskala. Den som arbetar med geologi kallas för geolog. Geologer finns anställda vid bland annat gruvor, prospekteringsföretag, länsstyrelser, Sveriges geologiska undersökning, universitet och högskolor.
Geologisk kunskap är till stor nytta vid flera olika tillfällen. Utifrån geologiska kunskaper kan man diskutera alltings ursprung, vilket är viktigt om man vill söka meningen med livet (vanligtvis tänker man inte på denna aspekt, men många människor bygger en stor del av sin världsbild på vad geologer skriver om jordens historia). Upptäckter av nya mineral kan ge upphov till nya, bättre material.
Inom samhällsplaneringen spelar geologin en stor roll på flera olika sätt. En bergarts mekaniska egenskaper är viktiga för att man ska kunna bryta rätt sorts material till ballast för vägar och järnvägar. Det är viktigt att man tar reda på hur geologiskt stabilt ett område är så att det inte finns risk för skred när en lera kommer i rörelse på grund av mycket regn. Spricksystemen i berggrunden fungerar som viktiga transportörer av grundvatten, vilket innebär att miljöföroreningar och utsläpp som når ner till grundvattnet kan spåras om man har kunskap om hur vattnet i ett område rör sig.
Se även
- Geokemi
- Geofysik
- Grundvatten
- Kvartärgeologi
- Maringeologi
- Sveriges Geologiska Undersökning
- Medicinsk geologi
- Geovetenskap
