Gabriel Fauré

Från Rilpedia

Version från den 10 maj 2009 kl. 14.17 av Marcustisk (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gabriel Fauré
Gabriel Faure
Gabriel Faure
Information
Född 12 maj 1845
Pamiers, Frankrike Mall:Landsdata Frankrike
Död 4 november 1924 (79år)
Paris, Frankrike Mall:Landsdata Frankrike
Epok/stil Romantik
Instrument Piano och Orgel

Gabriel Urban Fauré, född 12 maj 1845 i Pamiers, död 4 november 1924 i Paris, var en fransk tonsättare, pianist, organist och musikpedagog. Särskilt berömda är hans Requiem, Cantique de Racine, Après un rêve, Sicilienne och Pavane (opus 50). Hans verklista för piano innehåller många nocturner och barcaroller.

Innehåll

Biografi

Gabriel Fauré var från nio års ålder elev till Niedermeyer och Saint-Saëns vid École Niedermeyer, han blev 1866 organist i Rennes och 1870 i S:t Sulpice i Paris, senare vid S:t Honoré, även som kapellmästare vid Madeleine, och 1896 professor i komposition vid Pariskonservatoriet, vars direktör han blev 1905. Hans tid vid konservatoriet präglades av konflikter med konservativa krafter i undervisningen som Fauré försökte nydana. Han tvingades avgå 1920. Bland hans elever fanns Maurice Ravel och Nadja Boulanger.

Musikalisk gärning

Fauré har skrivit flera violinsaker, orkestersviter, symfoni, stråkkvartetter, pianokvartetter, körverk, duetter och romanser, operorna Promethée (1900) och Pénélope (1907), ett requiem, samt scenmusik till dramer av Shakespeare m. fl. Han följde den av César Franck inslagna riktningen.

Fauré liknas ofta vid Robert Schumann för att han tonsatt många dikter, men Fauré är mer vågad i harmoniken. Bland de poeter han tonsatt finns Verlaine i främsta rummet, men även Prudhomme (Les berceaux) och Leconte de Lisle. I sin kammarmusik var han i yngre år formmässigt konventionell, lade stor vikt vid melodierna men blev med åren allt mera personlig i fråga om polyfoni, dock alltid melodiskt medveten. Mot romantikens skruvade känsloläge förfaller Fauré mera återhållsam.

Verkförteckning

Verklista för Gabriel Fauré

Filmer innehållande Fauré-musik (urval)

Referenser

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Övriga källor

  • Alfred Einstein, Musikens historia, Stockholm 1958
  • Musikens värld, sammanställd och utgiven av Kjell B. Sandved, Göteborg u.å.

Externa länkar


Personliga verktyg