François Duvalier

Från Rilpedia

Version från den 27 mars 2009 kl. 14.49 av VolkovBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
François Duvalier, Haitis diktator 1957-71. Han utsåg sig själv till president på livstid 1964.

François Duvalier, Papa Doc kallad, född 14 april 1907, död 21 april 1971, var en haitisk läkare och politiker, president från 1957. Hans regim, inledningsvis baserad på den svarta underklassen, utvecklades till ett veritabelt terrorvälde som kom att kosta 30 000 haitier livet.

Biografi

Han föddes 1907 i Port-au-Prince. Efter studier till läkare tog han examen 1934 och var som sådan engagerad som i olika biståndsprojekt, som bland annat gav honom möjlighet att studera vid University of Michigan i USA. Han engagerade sig senare i politiken, och blev 1949 hälso- och arbetsminister men tvingades snart lämna regeringen på grund av en statskupp och levde gömd tills 1954. En amnesti banade vägen för hans återkomst, och han valdes 1957 till president, där Duvalier stödde sig på landets afrikanskättade majoritetsbefolkning. Han hade kommit till makten med löften om att bryta den mulatta överklassens långa maktinnehav och införa vittgående reformer. Regeringen urartade emellertid snart till en polisstat. 1959 lät Duvalier grunda den militära säkerhespolisen MVSN, då han som läkare inte kunde förlita sig på den inflytelserika arméns lojalitet. Milisen, populärt kallad Tonton Macoutes, som kom att rekryteras bland den afrikanska underklassbefolkningen, utövade ett veritabelt terrorvälde, där utpressning, försvinnanden och politiska mord på Duvaliers motståndare snart kom att höra till dagordningen.

Majoriteten av landets mulattättade maktelit kom att drivas i exil efter Duvaliers makttillträde. Sedan han drabbats av en hjärtinfarkt fick MVSN ökat inflytande över landets politik. Sedan Duvalier tillfrisknat var han säker på att milisens ledare, Clement Barbot planerat en statskupp under hans sjukdom, och lät fängsla honom och ett flertal övriga milisledare. Sedan de flesta åter släppts ångrade han sig, och hävdade att Barbot tagit skepnad av en svart hund för att undgå honom. Enligt uppgifter gav Duvalier order om att alla öns svarta hundar skulle dödas innan Barbot slutligen påträffades av MVSN och avrättades. För att behålla sitt grepp om befolkningen utnyttjade han skickligt befolkningsmajoritetens tro på voodoo och porträtterade sig ihärdigt som en houngan, en voodoopräst. Sedan president Kennedy, som kritiserat Duvaliers regim mördats 1963 hävdade diktatorn att han förorsakat Kennedys död genom en förbannelse han ålagt honom. USA slopade allt bistånd till Haiti 1961, men undvek tungare sanktioner av rädsla för att Duvalier skulle slå in på en marxistisk linje av kubanskt snitt.

Duvaliers mandat skulle ha gått ut 1963. Genom en folkomröstning två år tidigare, 1961, lät han sig som ende kandidat omväljas för ännu en mandatperiod, och 1964 lät han genom ännu en omröstning utropa sig till president på livstid. Hans hälsa var emellertid svårt nedsatt av livslång diabetes och efter att hänsynslöst ha hållit sig kvar vid makten i fjorton år avled han 1971 i Port-au-Prince. Han hade under sin tid som president byggt upp en omfattande personkult och levde ett liv under lukrativa omständigheter. Han efterträddes av sin nittonårige son, Jean-Claude Duvalier, som president på livstid.


Företrädare:
Antonio Thrasybule Kebreau
Ordförande i militära rådet
Haitis president
På livstid sedan 1964

1957-1971
Efterträdare:
Jean-Claude Duvalier
Personliga verktyg