Elchockpistol

Från Rilpedia

Version från den 17 maj 2009 kl. 14.22 av Ghostrider (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Elchockpistol

Elchockpistol, handburet vapen som avfyrar högspänningspulser. Elpistoler delas upp i två grupper, dels stun guns som är ett handhållet vapen och som måste tryckas emot motståndarens kropp för att kunna ha någon effekt, dels tasers som är projektilskjutande. Merparten av dessa annonseras att de har en voltstyrka på mellan 50 000-200 000 volt men i själva verket ligger de långt under. Dessa är avsedda för framförallt den civila marknaden och effekten i dessa är högst begränsad. Det finns även elbälten och elchockbatonger.

Den andra varianten är de projektilskjutande. Även kallat "taser" efter det amerikanska företaget som startade tillverkningen (TaserTron). Taser är en akronym på Tom A. Swift's Electric Rifle, ett uttryck hittat i en science fictionbok från tidigt 1900-tal.

Första varianten lanserades 1974 av företaget TASERTRON som tillverkade en krutdriven variant. På 1990-talet startades Taser International av två bröder som drevs av en vilja att tillverka ett vapen som löser uppgiften men inte dödar. 1999 började de sälja sin första professionella modell M26 som har 26 Watt och 50 000 volt. En statisk stöt som alla får med jämna mellanrum har mellan 100 000-200 000 volt, vilket kan för jämförelsen skull vara intressant att veta.

Några år senare kom man med den förbättrade varianten X26 som har lägre wattstyrka med bibehållen voltstyrka och 0,0021 ampere.

Vapnet används av över 7 000 polisorganisationer världen över och är det effektivaste av sitt slag. Där pepparsprej och batong idag inte har någon effekt på grund av psykisk störning eller narkotikapåverkan har TASER likväl full effekt. Även i Europa har den numera fått spridning bland polisorganisationer, bland annat i England, Tyskland och Finland.

När man träffas pulserar strömmen mellan de två träffande pilarna i fem sekunder och under den tiden trillar man ihop och är helt förhindrad att göra något. Så fort strömmen slutat pulsera kan man göra vad man vill och man känner inte heller någon smärta längre.

Spänningspulsen skjuts iväg från två tunna sladdar på vapendelen, vilka genererats från batterier i pistolens handtag. Vapnen anses inte vålla livshotande skador, men givetvis finns en risk att den som utsätts för elchocken ramlar och skadar sig. Som tortyrvapen har elchockpistolen också likväl som alla andra mindre dödliga vapen mycket stor potential då den avger en del smärta.

När en patron skjuts så sprids mellan 30-40 konfetti på platsen med den aktuella patronens tillverkningsnummer för att olika användare av pistolen inte skall kunna skylla på varandra. Dessutom finns allt användande loggat i pistolen och kan med lätthet kontrolleras i efterhand, vilket gör elpistolen mindre lämpad för tortyr än övriga vapen eftersom de inte har något minne.

Numera finns en ny variant ute som heter TASERCAM och denna innehåller video och ljudupptagning, allt för att minimera riskerna för missbruk.

Innehåll

Användning

Sverige

I Sverige lyder elpistol under den svenska vapenlagen och innehav innebär att innehavaren gör sig skydlig till vapenbrott.

Inom den svenska polisen uttrycks det ibland önskemål om att elpistolen i polisens utrustning, ett krav om ofta framförs av polisförbundets ordförande Jan Karlsen. [1][2]

Enligt Rikspolisstyrelsen så är det inte aktuellt att inför elpistoler i Sverige, då amerikansk forskning visar att dödskjutningar inte minskar utan elpistoler innebär att polisen använder våld istället för att förhandla.[1]


Risker med användandet och dödsfall

I framförallt USA kritiseras ofta elpistolen för att ha lett till dödsfall, bland annat Amnesty USA har en lista på flera hundra döda. Dock har denna kritik i många fall visat sig vara osann och Amnesty har vägrat ta bort namn från listan även i fall där man efteråt kunnat visa att elpistolen inte hade med dödsfallet att göra. Amnesty USA kräver att allt användande upphör tills oberoende tester är utförda. Mängder av oberoende tester är dock utförda, den mest omfattande som tog många år är den brittiska som inte kunde se något samband mellan dessa dödsfall och elpistolerna. Taser International har erbjudit Amnesty USA att betala ut pengar till den organisation som Amnesty anför skall utföra denna utredning, men Amnesty USA har ännu inte rekommenderat någon sådan organisation. Många av dödsfallen har inträffat flera veckor efter användandet och dessa dödsfall hänförs till "in custody deaths". Det har även visat sig att stater som inte använder sig av elpistol har lika många in custody deaths som de som använder elpistol. Flertalet "in custody deaths" misstänkts ha dött genom exilerat delirium, en tillfällig dödlig psykisk sjukdom som triggas av bl.a. kokain och värme. Kokainmissbruket är också mycket utbrett i USA och det ihop med värmen misstänks vara viktig bidragande anledning varför så många människor dör i "in custody death" i USA. Vissa av de påstådda dödsfallen i USA har haft så många som 4 kulhål från grovkalibriga handeldvapen på ställen i kroppen som är dödliga, ändock hävdar Amnesty USA att Tasern är skyldig till dessa dödsfall.



Mindre dödliga vapen-Less Lethal

Elpistol likväl som batong, pepparsprej, tårgas, beanbags etc hänförs till vad som numera benämns mindre dödliga vapen. Tidigare benämndes det som "icke dödliga vapen" eller Non lethal. Men då det vid olika tillfällen framförallt i USA inträffas användande av alla olika mindre dödliga vapensystem som senare lett till döden väljer man nu att kalla det för mindre dödliga vapen. För hur ofarligt systemet i sig är så finns det situationer när användandet blir livsfarligt, såsom exempelvis vid ett stup eller där biltrafik passerar så att vederbörande kan bli påkörd.

Mindre dödliga vapen delas upp i ett underkategorier "pain compliants" och "non pain compliance". Detta innebär att ex. pepparsprey och batong som båda hänförs till "pain compliance" enbart har sin verkan genom smärta. Skulle vederbörande inte känna smärta så förlorar dessa metoder helt sin effekt. Människor som går på droger, eller är psykiskt sjuka eller är högt motiverade kan detta fungera mycket dåligt eller inte alls på. Flera bra exempel i vår närtid är skjutningen av polismannen Fredrik Widen i Nyköping där gärningsmannen innan skottlossningen påbörjades var sprejad med pepparsprej. Verkan på pepparsprej anses vara runt 80%, dvs i 20% av fallen fungerar det inte.

Elpistolen som inte jobbar primärt med smärta går i stället in och blockerar musklerna med samma typ av signaler som hjärnan själv använder för att kontrollera dessa. Därmed har det ingen betydelse om vederbörande är drogpåverkad eller ej, han går tillfälligt ner för räkning ändå. Dock så gör elpistolen normal ont att bli skjuten med, ju mer man spänner sig desto mer ont gör det. Spänner man sig inte, så gör det inte heller ont. Dock så kan givetvis Tasern fallera med, givetvis av rena tekniska skäl men även om ex, en pil inte träffar eller inte träcker igenom de tjocka kläderna. Pilen behöver inte röra vid kroppen, 50mm kläder slår elen igenom ändå, men är det mer fungerar elpistolen dåligt eller inte alls.

Stinger

Det finns även en annan amerikansk aktör på marknaden, Stinger som tillverkar en flerskottspistol. Tanken är god men effekten i denna elpistol har visat sig vara otillräcklig och man har inte heller nått ut till marknaden speciellt effektivt.

Noter

  1. 1,0 1,1 Barkman, Tobias (26 januari 2009). ”Facket vill ha elpistoler – men Rikspolisstyrelsen säger nej”. Sydsvenska Dagbladet. http://sydsvenskan.se/malmo/article408497/Facket-vill-ha-elpistoler---men-Rikspolisstyrelsen-sager-nej.html. Läst 17 maj 2009. 
  2. Stiernstedt, Jenny (26 januari 2009). ”["Tillåt elpistol" "Tillåt elpistol"]”. Dagens Nyheter. "Tillåt elpistol". Läst 17 maj 2009. 

Externa länkar

Personliga verktyg