Commodore

Från Rilpedia

Version från den 15 januari 2009 kl. 11.50 av Salam32 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
C64c system med 1541-II floppy drive och 1084S RGB monitor.

Commodore Business Machines (CBM), i dagligt tal Commodore, var ett amerikanskt företag grundat 1954 av Jack Tramiel, som under 1970-talet började tillverka hemdatorer som under det närmaste årtiondet blev enormt populära som hemdatorer, och kom att påverka datorspelsutvecklingen för många år framöver. Under mitten av 1990-talet gick företaget dock i konkurs.

Historia

Commodore grundades i början av 1950-talet av polske invandraren Jack Tramiel. Företagets ursprungliga verksamhet var reparationer av skrivmaskiner, men under 1960-talet började man även tillverka både skriv- och räknemaskiner. 1966 ledde ekonomiska svårigheter till att Irving Gould köpte in sig som delägare i företaget, och han lyckades få företaget på fötter igen. Efter detta fortsatte Commodore att växa och var länge en av pionjärerna när det gäller elektroniska räknare. Många av komponenterna i räknarna köpte man in från Texas Instruments (TI), men när TI själva blev en konkurrent på räknarmarknaden fick Commodore problem med komponenttillgången. Räddningen kom 1976 när man köpte upp halvledar- och komponenttillverkaren MOS Technologies. Det var också då som fröet till Commodores framgångsrika era som datortillverkare såddes. Detta skulle komma att vara i nästan två decennier.

Hemdatorer

Den första hemdatorn man släppte var Personal Electronic Transactor (PET) som lanserades 1977. Ett par år senare kom VIC 20, som kunde använda en vanlig TV som skärm. VIC 20 följdes 1982 av Commodore 64 (C64), till dags dato den mest sålda datormodellen någonsin. Den blev omåttligt populär särskilt i Europa, och många av dagens spelprogrammerare lärde sig grunderna i programmering på C64:an. Den var baserad på 8-bitsprocessorn MOS 6510 och hade 64 KiB RAM, 16 färgers grafik, en högsta upplösning på 320x200 pixel, och en ljudkrets vid namn MOS 6581 (vanligen kallad SID, Sound Interface Device). Denna ljudkrets var i princip en analog synt inbyggd i ett mikrochip, med tre analoga filter, och gav med sin för tidens datorer överlägsna ljudkapacitet karaktär åt de många spel som släpptes till Commodore 64.

I Sverige lanserades C64 av generalagenten Handic under namnet VIC 64, med tanken att man med detta namn skulle kunna utnyttja de framgångar som VIC 20 hade rönt. Vid denna tid lanserades även ett par misslyckade småbröder till C64, Commodore 16 och Commodore Plus 4. Ungefär samtidigt som man lanserade en uppgraderad version av C64:an, Commodore 64C, kom också C64:ans tänkta efterträdare och storebror Commodore 128. Den hade bland annat 128 kB RAM och CP/M-stöd. Sedermera kom också Commodore 128D, som liknade C128 men som också hade desktoplåda och inbyggd 130-millimeters diskettstation. Dessa modeller upprepade dock aldrig C64:ans enorma framgång.

Efter att ha köpt upp företaget Amiga (grundat av Jay Miner) lanserades 1986 16-bitsdatorn Amiga 1000 (A1000, arbetsnamnet var Lorraine), som var en desktopdator med 256 kB RAM. Den ersattes ganska snart av Amiga 500 (A500), som liksom VIC 20 och C64 (och de flesta s.k. hemdatorer under 1980-talet) hade tangentbord och dator i samma skal, samt kunde förutom Commodores egna monitorer (liksom VIC 20 och C64) också använda en vanlig tv till skärm. Amiga 500 hade dubbelt så mycket minne som Amiga 1000, kunde visa 4096 färger, hade en högsta upplösning på 640x512 pixel och en inbyggd 3½" diskettstation. Efter turbulens mellan Tramiel och Gould vid ungefär denna tid fick den senare kontroll över bolaget och Tramiel slutade på Commodore. Tramiel köpte upp konkurrenten Atari och lanserade snart hemdatorn Atari 520ST som blev en hård konkurrent till A500.

Senare Amiga-modeller är A2000, A2500, A3000, A600, A1200 och A4000. Commodore tillverkade även under många år IBM-kompatibla PC-datorer, men de får ses som en parentes i historien jämfört med den enorma påverkan på dator- och datorspelsutvecklingen som Commodore gjorde med sina populära hemdatorer. Förutom dessa släpptes även multimediamaskinen CDTV (före A1200 och A4000) och TV-spelskonsolen Amiga CD32, baserad på A1200. CDTV blev Commodores största misslyckande som efter en enormt påkostad reklamkampanj och usla försäljningssiffror sannolikt också blev det som fick Commodore på fall då företaget gick i konkurs den 29 april 1994. A1200 och A4000 och i viss mån även CD32 sålde bra, men efter debaclet med CDTV var Commodores resurser så ansträngda att man till slut tvingades försätta bolaget i konkurs.

Efter konkursen

1997 köpte den holländska datortillverkaren Tulip namnrättigheterna till Commodore, men beslutade sig för att avyttra dessa i slutet av 2004 trots att ett par produkter med namnet Commodore lanserats under samma år. I början av 2005 slutfördes denna försäljning till det amerikanska företaget Yeahronimo Media Ventures för €22 miljoner.

År 2007 lanserades ett antal datorer under namnet Commodore Gaming. Bland dessa modeller återfinns Cg, Cgs, Cgx och Cxx. Dessa modeller använder sig av Windows Vista.


Personliga verktyg