Argon

Från Rilpedia

Version från den 25 maj 2009 kl. 21.29 av ArthurBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
klor - argon - kalium
Ne
Ar
Kr 
 
Ar-TableImage.png
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer argon, Ar, 18
Ämnesklass ädelgaser
Grupp, period, block 18, 3, p
Densitet 1,784 kg/m3 (273 K)
Utseende färglös
Ar,18.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 39,948 u
Atomradie (beräknad) 71 pm
Kovalent radie 97 pm
van der Waalsradie 188 pm
Elektronkonfiguration [ Ne ]3s23p6
e per skal 2, 8, 8
Oxidationstillstånd (oxid) 0 (okänd)
Kristallstruktur kubisk ytcentrerad
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd gas (vid rumstemperatur)
Magnetiska egenskaper icke magnetisk
Smältpunkt 83,8 K (−189,4 °C)
Kokpunkt 87,3 K (−185,8 °C)
Molvolym 22,4 ·10−3 m3/mol
Ångbildningsvärme 6,447 kJ/mol
Smältvärme 1,188 kJ/mol
Ljudhastighet 308 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 3,2 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 520 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga 0,01772 W/(m·K)
1a jonisationspotential 1520,6 kJ/mol
2a jonisationspotential 2665,8 kJ/mol
3e jonisationspotential 3931 kJ/mol
4e jonisationspotential 5771 kJ/mol
5e jonisationspotential 7238 kJ/mol
6e jonisationspotential 8781 kJ/mol
7e jonisationspotential 11995 kJ/mol
8e jonisationspotential 13842 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
36Ar 36Ar, stabil isotop med 18 neutron(er)
38Ar 0,063 % 38Ar, stabil isotop med 20 neutron(er)
39Ar syntetisk 269 år β 0,565 MeV 39K
40Ar 99,6 % 40Ar, stabil isotop med 22 neutron(er)
42Ar syntetisk 32,9 år β 0,600 MeV 42K
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar. Argon är den vanligaste ädelgasen och den finns i jordens atmosfär i en halt av cirka 0,94 %. Argon används ibland som förpackningsgas i livsmedel och har E-nummer E 938.

Innehåll

Historia

John William Strutt upptäckte att kväve som hade framställts ur luft hade lite högre densitet än det kväve som framställts ur ammoniak. Strutt hittade ingen förklaring på problemet men skotten sir William Ramsay gjorde en spektralanalys på luft befriad från syre och kväve och hittade då linjer som aldrig förr hade hittats i luft.Sedan när man blev överens om att det var ett nytt grundämne som man hade upptäckt döpte man gasen till argon efter det grekiska ordet argos som betyder trög eller lat.

Användning

Ett argonfyllt glasrör genom vilket man för en elektrisk spänning.

Argon används väldigt ofta som skyddsgas där kväve är för reaktivt och andra ädelgaser är för dyra. Argon har en stor användning i glödlampor där den skyddar volframtråden från oxidering. Gasen används också som skyddsgas vid svetsning av till exempel järn där metallen hade reagerat med luftens syre på grund av att den är så varm. Flytande argon kan användas vid behandling av cancer för att cellerna dör vid så kraftig kylning.

Förekomst

Argon är den vanligaste ädelgasen och jordens atmosfär består till 0,935 % volymprocent av gasen.

Gas Procent i atmosfären
Syre 20,946 %
Kväve 78,084 %
Koldioxid 0,035 %
Argon 0,934 %

Merkurius tunna atmosfär består till 70 % av argon som troligen har bildats vid radioaktivt sönderfall.

Framställning

Argon utvinns huvudsakligen från luft genom fraktionerad destillation. Argon bildas också genom sönderfall av den naturligt förekommande radioaktiva isotopen 40K.

Se även

Personliga verktyg