Tätörtssläktet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Tätörtssläktet
Vanlig tätört, blomma
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Lamiales
Familj: Tätörtsväxter
Lentibulariaceae
Släkte: Tätörtssläktet
Pinguicula
Vetenskapligt namn
§Pinguicula
Auktor: L.
Arter
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Tätörtssläktet är ett växtsläkte av örter i familjen tätörtsväxter. I Sverige finns tre arter: tätört eller vanlig tätört (Pinguicula vulgaris), dvärgtätört (Pinguicula villosa) och fjälltätört (Pinguicula alpina). Tätörten har lila blommor och den avsevärt mindre dvärgtätörten har ljuslila, medan fjälltätörten har vita.

Vanlig tätört, bladrosett

Växten har en bladrosett på marken, och en blomma på en stängel som hos den vanliga tätörten kan bli 18 centimeter hög. Den är relativt vanlig i hela Sverige, och växer gärna i fuktig mark som vid myrar. Första beskrivningen av tätört i Sverige finns i Olof Rudbecks Catalogus plantarum från 1658. Tätörten är en köttätande växt. Den fångar små insekter på de klibbiga bladen. Djuret löses upp med proteinnedbrytande enzymer, så att växten kan tillgodogöra sig den kväverika näringen. Det har beräknats att bladen har 25 000 körtlar per kvadratcentimeter, som utsönder det enzymrika slem som används för fångsten.

Förr använde man ibland tätört för att bereda fil, men det är tveksamt om växten egentligen hade någon större funktion i sammanhanget.

Externa länkar

Personliga verktyg