Svenskt Diplomatarium

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Svenskt Diplomatarium är både en excerptsamling och en tryckt utgåva av medeltida svenska dokument i original eller eftermedeltida avskrifter som till en del förvaras i Riksarkivet men även på många andra ställen, till exempel Uppsala universitetsbibliotek. En del av originalen finns utomlands. För information om diplomatarium i allmänhet och i andra länder, se även huvudordet diplomatarium.

Innehåll

Idag hos Riksarkivet

Svenskt Diplomatarium är en tryckt skriftserie som utges av Riksarkivet. Diplomatariets excerptsamling är vår främsta källsamling för information om svensk medeltid. De flesta dokumenten är original från medeltiden på pergament eller papper men det ingår även senare avskrifter. Många av breven upplevs av betraktare som estetiskt tilltalande och är försedda med undertecknarnas sigill som under medeltiden oftast lades i en tygpåse och fästes vid dokumentet med en pergamentremsa. Sigillen är vanligtvis tryckta i en klump bivax med en sigillstamp av metall. I de fall då sigillering av pappersbrev förekommer rör det sig om ett avtryck direkt på papperet.

Texterna ges ut vetenskapligt i serien Svenskt Diplomatarium (Diplomatarium Suecanum) där texterna är transkriberade, tolkade och sammanfattade på modernt språk samt kommenterade och försedda med historiska och källkritiska noter. Utgivningen startades redan 1829 av Johan Gustaf Liljegren och andra har sedan givit ut nya häften. Nuvarande (2007)huvudredaktör är Claes Gejrot. Hittills har man hunnit ge ut breven fram till och med 1376 och 1401-20.

Diplomateriets huvudkartotek finns numera tillgängligt gratis via Internet och omfattar 40 000 brev med moderna sökmöjligheter.

Enskilda samlingar

De första svenska diplomatarierna samlades av privatpersoner, till exempel

Det första nationella diplomatariet

Sven Lagerbring tog initiativ till ett svenskt Corpus diplomaticum vilket senare utvecklades av Karl Gustaf Nordin (1749-1812) och Eric Michael Fant. Fant framlade redan 1778 i Stockholms lärda tidningar en stort upplagd plan för utgivning av källskrifter till Sveriges historia, omfattande inte endast ett diplomatarium, utan även en samling av den svenska medeltidens historiska anteckningar och krönikor. I flera småskrifter gjorde han förarbeten för ett diplomatarium. Nordin fick 1781 tjänstledighet från sin lektorsbefattning i Härnösand för att uteslutande arbeta på ett sådant Corpus diplomaticum, omfattande både urkunder och historiska skrifter men han hade inte tillräckligt med tid. Den senare delen av planen började omsider förverkligas i det av Fant år 1818 utgivna första bandet av Scriptores rerum svecicarum medii ævi (Skrifter från svensk medeltid).

Slutligen lyckades Johan Gustaf Liljegren intressera några hävdaforskningens vänner, bland andra Gustaf Vilhelm af Tibell[2], Jakob Adlerbeth, Klas Livijn[3] och Leonard Fredrik Rääf, för utgivandet av en fullständig, kronologiskt ordnad, samling av medeltidsurkunder rörande Sverige.

1829 kunde han ge ut första bandet av Svenskt diplomatarium, ett verk, som alltifrån sin början visat sig vara av oskattbart värde för kännedomen om Sveriges äldre historia, odling och språk. Liljegren utgav även andra bandet. Efter hans död övertogs arbetet av arkeologen m.m. Bror Emil Hildebrand, som år 1865 hade gett ut band 3-5 och hunnit till och med 1347. Sedermera övergick utgivningen till Riksarkivet, som för detta ändamål fick en donation av greve K.E.L.Y. Posse, och 1875 påbörjades en ny serie, från 1401, under redaktion av K. Silfverstolpe. (se nedan under Idag hos Riksarkivet).

Liknande mindre diplomatarier

Ett arbete av samma slag som Svenskt diplomatarium, men av mera begränsat omfång, är Diplomatarium dalekarlicum, en urkundssamling rörande Dalarna, utgiven av Carl Gustaf Kröningssvärd och Johan Henrik Lidén (1842-53). År 1900 började Lauritz Weibull ge ut Diplomatarium dioecesis Lundensis (Lunds ärkestifts urkundsbok), av vars tredje del tre häften utkommit (före 1910), och 1901 gav han ut Diplomatarium civitatis Malmogiensis ("Malmö stads urkundsbok), första häftet.

Dalslands diplomatarium (289 dokument) utgavs 1996 av Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund, genom Per-Axel Wiktorsson och Eva Odelman.

Källor

  1. (1741-01-06--1793-04-23), lärd, mecenat, donator
  2. (1772-05-12--1832-03-08), friherre, militär, ledamot av Krigsvetenskapsakadmien och Vetenskapsakademien
  3. (Klaus Liwin (1781-11-12--1844-10-12), författare, ämbetsman, stiftade 1803 sällskapet W.W. (Vitterhetens Vänner)

Extern referens

Personliga verktyg
På andra språk