Robert A. Heinlein

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Robert Anson Heinlein
Heinlein-face.jpg
Heinlein vid World Science Fiction Convention 1976.

Född 7 juli 1907
Mall:Landsdata USA Butler, Missouri, USA
Död 8 maj 1988
Mall:Landsdata USA Carmel, Kalifornien, USA
Yrke Romanförfattare
Nationalitet Mall:Landsdata USA Amerikan
Verksam 1941 - 1989
Genrer Science fiction, Fantasy
Influenser H. G. Wells, James Branch Cabell, Edgar Rice Burroughs, Rudyard Kipling
Influerade Allen Steele, Spider Robinson, George R. R. Martin, Larry Niven, Jerry Pournelle, John Varley

Robert Anson Heinlein, född 7 juli 1907, död 8 maj 1988, amerikansk science fiction-författare.

Robert A Heinlein brukar tillsammans med Isaac Asimov och Arthur C. Clarke räknas till de mest betydelsefulla moderna författarna i genren.

Huvudteman i hans olika verk var individualism, libertarianism, religion, förhållandet mellan fysisk och emotionell kärlek och tankar kring ovanliga familjekonstellationer.

Innehåll

Biografi

Robert Heinlein, 1929, under hans period i flottan

Heinlein föddes 7 juli 1907 i Butler, Missouri, USA, men växte upp i Kansas City, Missouri. Dåtidens värderingar präglade honom i hans senare verk. Emellertid kom han att bryta mot mycket av just det, både i skrivande och privat. Han avlade examen i Amerikanska flotthögskolan 1929, och tjänstgjorde som sjöofficer i amerikanska flottan. Kort därefter gifte han sig men äktenskapet varade bara ett år. Efter skilsmässan gifte han om sig 1932, med Leslyn Macdonald. Leslyn var politiskt engagerad och Isaac Asimov har senare berättat att Heinlein under de åren blev allt mer lik henne; en "hängiven liberal". Åren 1933-1934 tjänstgjorde Heinlein ombord på USS Roper, där han avancerade till löjtnant. 1934 tvingades han gå iland efter att ha drabbats av tuberkulos.

Under sin långa sjukhusvistelse kom han i kontakt med vattensängen, en i hans tycke alltför undermålig konstruktion. Han började skissa på en bättre modell och i novellerna Uppror i Utopia (Beyond This Horizon), Dubbelstjärna, och Stranger in a Strange Land beskrev han, i detalj hur en sådan borde se ut. Denna detaljbeskrivning ledde till att ingen kunde göra anspråk på att patentera vattensängen.

Efter att Heinlein tvingats lämna militären anmälde han sig till några mindre kurser inom matematik och fysik vid University of California, Los Angeles, men slutade, antingen på grund av dålig hälsa eller för att politiken var mer lockande. Han livnärde sig därefter på olika jobb, bland annat att köpa och sälja fastigheter och silverbrytning. I början av 1930-talet engagerade han sig i Upton Sinclairs socialiströrelse EPIC (End poverty in California). När Sinclair blev nominerad i valet till guvernör i Kalifornien år 1934 deltog Heinlein aktivt i valkampanjen, som dock inte räckte till. Fyra år senare drev Heinlein sitt eget namn men lyckades inte heller då röna någon framgång.

Robert A. Heinlein, L. Sprague de Camp och Isaac Asimov vid Philadelphia Navy Yard, 1944.

Under senare år höll Heinlein tyst om sitt socialistiska förflutna och skrev om sina politiska erfarenheter på ett mycket försynt och undflyende sätt.

Under senare delen av 1930-talet levde Heinlein enkelt, han hade en mindre sjukpension från flottan. Då han var skuldsatt började han skriva och 1939 fick han sin första korta berättelse (Life-Line) såld till Astounding magazine. Han blev snabbt förknippad som ledare av rörelsen för "Social" science fiction. Under andra världskriget var han verksam som flygingenjör vid Philadelphia Naval Shipyard, dit han också rekryterade Isaac Asimov och L. Sprague de Camp.

Vid krigsslutet 1945 började Heinlein tvivla på sitt tidigare yrkesverksamma liv och huruvida det var rätt väg att gå. Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki och kalla kriget sporrade honom att skriva verklighetsbaserat om politiska ämnen, en annan anledning var att han ville slå sig in på en bättre betald marknad. Han skrev fyra berättelser för veckomagasinet Saturday Evening Post, med start i februari 1947, i och med The Green Hills of Earth som gjorde honom till den första science fiction-författaren att ta sig ur "skräplitteraturträsket". År 1950 vann den dokumentär-lika filmen Destination Moon en Oscar för bästa specialeffekter. Heinlein skrev historien och händelseförloppet samt kom på många av specialeffekterna. Denna framgång ledde in Heinlein på den framgångsrika barnlitteraturmarknaden som kom att vara 1950-talet ut.

År 1947 skilde han sig från sin andra fru, men gifte sig på nytt ett år senare med Virginia Ginnie Heinlein som kom att bli hans livskamrat livet ut. Virginia stod tveklöst som modell när Heinlein skapade sina intelligenta och självständiga kvinnliga karaktärer. Åren 1953–1954 gav sig makarna Heinlein ut på en jorden runt-resa som han skildrade i Tramp Royale, och som också gav honom material till science fiction-noveller så som Marsflickan (Podkayne of Mars) som utspelade sig ombord på rymdfarkoster. Asimov trodde sig märka att Heinlein drog sig alltmer ut på högerkanten politiskt, efter giftermålet med Virginia. Virginias inflytande visar sig återigen då hon var den första som fick läsa igenom råmanuskripten, och det påstods att hon var en bättre organisatör än han.

Robert och Virginia Heinlein på Tahiti, 1978.

Med barnböckerna byggde han upp en stor skara vetenskapsintresserade ungdomar. Då Stjärnsoldaten avvisades av förlaget som för kontroversiell kände han att det var dags att gå vidare och som han uttryckte det, skriva: "my own stuff, my own way". Följande år skrev han en serie science fiction-böcker som blev stilbildande inom genren. Däribland hans mest kända, Främling på egen planet (1961) och Revolt mot jorden (1966). I början av 1970-talet led Heinlein av en alltmer sviktande hälsa. Han drabbades av njursvikt som tog två år att tillfriskna ifrån. Ganska snart började han skriva igen och 1973 kom Time Enough for Love vilket i och med den införde flera teman han senare skulle använda sig av. I mitten av 1970-talet publicerade han två artiklar i Britannica Compton Yearbook, där han visar prov på sin skicklighet att göra svårbegripliga ämnen lättfattliga. Dock visade det sig att han mest spekulerade då i synnerhet slutorden innehöll direkta felaktigheter och missuppfattningar inom bland annat fysik.

Paret Heinlein reste år 1976 runt i USA för att engagera folk till att ge blod, samma år blev han för tredje gången vald till hedersgäst vid World Science Fiction Convention i Kansas City, Missouri.

Under en semesterresa till Tahiti år 1978 drabbades han av ischemi. Hans hälsa var återigen starkt nedsatt och Heinlein blev så småningom en av de första i världen att genomgå en by-passoperation. Samma år deltog han i en kommitté i USA:s representanthus och senaten. Han hävdade där sin tro att, så kallade spinnoffs från rymdforskningen gynnade sjuka och äldre. Heinleins hjärtoperation gav tillfälligt ny energi och han skrev 5 ytterligare böcker från år 1980 fram till dess att han gick bort i sömnen, till följd av lungemfysem och hjärtsvikt 1988.

Bibliografi

Tidiga romaner

Ungdomsromaner

Sena romaner

"Framtidshistorier", noveller

  • Mannen som sålde månen (1939)
  • Misfit (1939)
  • Life-Line (1939)
  • The Roads Must Roll (1940)
  • Requiem (1940)
  • If This Goes On... (1940)
  • Coventry (1940)
  • Blowups Happen (1940)
  • Universe (1941)
  • Methuselahs Children (1941)
  • Logic of Empire (1941)
  • Space Jockey (1947)
  • It's Great to Be Back! (1947)
  • Bortom jorden, The Green Hills of Earth (1947)
  • Ordeal in Space (1948)
  • The Long Watch (1948)
  • Gentlemen, Be Seated (1948)
  • The Black Pits of Luna (1948)
  • Delilah and the Space Rigger (1949)

Andra noveller

Samlingar

Icke-fiktion och essäer

  • Grumbles from the Grave (1989)
  • Take Back Your Government: A Practical Handbook for the Private Citizen (1992) (Ursprungligen skriven på 1940-talet)
  • Tramp Royale (1992)

Spin-offer

  • The Notebooks of Lazarus Long illuminated by D.F Vassallo (1978)
  • Fate's Trick by Matt Costello (1988)
  • Requiem: New Collected Works by Robert A. Heinlein and Tributes to the Grand Master (1992)

Filmografi

Priser, utmärkelser och utnämningar

En krater på Mars har fått sitt namn efter Heinlein.

Externa länkar

Annan läsning

Se även

Externa länkar

länkens namn

Personliga verktyg