Olskroken

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Olskroken är en stadsdel i Göteborg. Lilla och Stora Olskroken (1624 benämnd "Wahammars äng") kallades de landerier som låg strax norr om Olskrokstorget, därav namnet på stadsdelen. Namnet Olskroken är känt från mitten av 1600-talet, men man vet inte riktigt dess ursprung. Kanske var det ägaren till Stora Landeriet 1651-1671, Ollrich Steinkamp som står för förleden ”Ols” och ”kroken” kan syfta på att Gullbergsån gjorde en krök precis här. Mest sannolikt är dock att namnet kommer av Olsmässkroken, med innebörden; "en mager, besvärlig äng", och syftar på tiden kring Olsmässan den 29 juli.

Innehåll

Utbredning

Olskroken begränsas av motorvägen E 6, Säveån, Gamlestadsvägen, Riddaregatan, Ånäsvägen, Redbergsplatsen, Danska Vägen, Mäster Johansgatan, Mintensgatan och Redbergsvägen.

Olskroken gränsar till stadsdelarna Stampen, Gullbergsvass, Gamlestaden, Bagaregården och Lunden.

I dagligt tal avses i första hand området längs Redbergsvägen och Olskrokstorget. Via Övre Olskroksgatan nås det högre belägna området bebyggt med tegelhus av 1930-talssnitt. Högst upp, på Redberget, ligger Redbergsparken. Där bortom finns landshövdingehus och andra äldre hus längs Ånäsvägen.

Historia

För nästan 400 år sedan försvarade kommendanten Mårten Krakow befästningen Gullberg på den plats som vi idag kallar Olskroken, mot danskarna. Flera blodiga strider utkämpades i området genom historien.

Igenom Olskroken skär Redbergsvägen, med mycket gamla anor. Huvudvägen mot Västergötland har sedan urminnes tider gått fram just över eller i kanten av den angränsande åsen, och vidare bort över Danska vägen.

I magistratsförklaringen angående stadens landeriområden 15 juli 1719 heter det om nr 124 på 1696 års karta; Wid samma äng (Wahammar) en af Hans Högsahl. Kongl. Maj:t Konung Carl XI privilegierad Krog wed nampn Pryssekrogen, til samma Krog en lijten Trä- och Kåhlgård, Concidereras under ett arrende med sjelfwa ängen.[1]
Strax öster om nuvarande Redbergsplatsen i Olskroken, låg denna gästgivaregård redan på 1680-talet, vilken från cirka 1725 innehades av förre "enrolleringsbåtsmannen" Anders Rebba (†1748). Benämningen "Rebbas Lid" (Redbergslid) syftar eventuellt på honom, då det urgamla ordet lid dessutom betyder ungefär brant backe, vilket också stämmer med terrängen. Landeriet Redberg har därefter fört namnet vidare. Redbergsområdet hörde till stadens ursprungliga donation, och fram till 1830-talet fanns här inte mycket annat än betesmarker och det nämnda värdshuset.

Järnväg och andra kommunikationer

Inför järnvägens framdragande 1856, upprättades en karta över "Lägenheterne Stora- och Lilla Olskroken", vars areal uppgick till cirka 100 tunnland. Lilla Olskrokens utbredning med cirka 25 tunnland var från Dämmet (där Fattighusån ansluter till Mölndalsån), väster om Gullbergsån och fram till Göta älv. Stora Olskroken med cirka 75 tunnland, var området öster om Gullbergsån, fram till Ranängsbergen (övre Lunden) och vidare norrut till Göta älv.[2]

1856 drogs Västra stambanan genom norra Olskroken, och öppnades för trafik den 1 december mellan Göteborg och Jonsered. År 1877 öppnades Bergslagernas Järnvägar och i Olskroken anlades en förbindelsestation med Västra stambanan, med stationshus vid korsningen av Riddaregatan och Prästgatan. Även Bohusbanan passerade stationen.[3] Denna blev senare en av Statens Järnvägars viktigaste stationer tills den började avvecklas på 1960-talet. 1980 lades den sista persontrafiken ned och nu finns inga synliga rester av stationen.

Parallellt med järnvägen anlades Riddaregatan, som senare förlängdes i riktning mot centrum och mot Partille, och blev Göteborgs nya huvudväg österut i stället för Redbergsvägen. Riddaregatan ombyggdes senare till motorväg, nuvarande E 20.

Hästspårvägen från centrum gick i Redbergsvägen fram till Redbergslids början. Från 1902 fram till 1904 vände spårvagnarna vid Borgaregatan och därpå förlängdes linjen till Redbergsplatsen. År 1925 låg spåren klara för den elektriska spårvagnen, vidare längs med östra begravningsplatsens kyrkogårdsmur och fram till Härlanda.[4]

Senare tillkom Kvibergslinjen från Olskrokstorget via Riddaregatan, korsande Västra Stambanan och vidare via (dåvarande, norra) Ånäsvägen. Den lades senare om till den nya Riddarebron i väster, och till den nya Gamlestadsvägen öster, genom en port under Västra stambanan. Slutligen togs 1964 spårvägen bort från Riddaregatan och lades istället via Redbergplatsen och en nybyggd sträcka i (södra) Ånäsvägen.

Angeredsbanan går också genom Olskroken men den har aldrig haft någon hållplats i stadsdelen.

Bostäder och stadsplan

Enligt ett kungligt brev 23 november 1866 skulle en förstad anläggas vid Ånäsvägen och Olskroken med byggnader av trä och 50 fot breda gator. Men det dröjde ganska länge innan planerna kunde förverkligas, och först den 13 augusti 1880 fastställde Kungl. Maj:t stadsplanen för delar av landerierna stora Olskroken, Ånäs ooch Redberget i Göteborgs 12:e rote och 1883 började Olskroken dräneras. Samma år såldes 7 tomter till ett pris av 36-56 öre per kvadratfot. 1884 byggdes det första landshövdingehuset i Olskroken, vid Redbergsvägen 16, på platsen för den omtalade Pryssekrogen. 1891 beslutade stadsfullmäktige inrätta apoteket Korpen i Olskroken, och den 1 december samma år upplåts Olskrokstorget till försäljningsplats för ...livsförnödenheter och lantmannaprodukter. 1897 byggdes det 23 landshövdingehus enbart i Olskroken.[5]

Hjalmar Wallqvist[6] säger 1889 om husen i området; "De äro af hög ålder och vanligen illa uppförda. Men öfver det hela hvilar likväl en prägel af förnöjsamhet och relativ välmåga, som qvarlemnar ett godt intryck."

I början av 1900-talet var det fortfarande fullt med trafik på Gullbergsån, med både lastpråmar och nöjesbåtar. En järnvägsviadukt drogs senare parallellt med ån rakt över Olskrokstorget och Västra stambanan. Den finns kvar men en nybyggd ersättning planeras. När ritningarna till det stora Olskroksmotet var klara 1960, förändrade det hela området. Olskrokstorget och de två gamla broarna över Gullbergsån försvann så småningom med grävskoporna. När det nya Olskroken byggdes flyttades torget till sin nuvarande plats. Intill det gamla torgets plats byggs 2007 ett parkeringshus.

Fastighetsbolaget Göta Lejon började köpa upp hus 1963, därefter ökade förfallet och 1973 beslutade stadsfullmäktige om totalsanering. 1980 exproprierades den sista fastigheten och därmed kunde det sista kapitlet avslutas för den enda kvarvarande, homogena arbetarestadsdelen från denna tid. Det nya Olskroken stod klart 1983.

Kyrkan

1882 invigdes S:t Paulikyrkan, belägen mellan Redbergsplatsen och Olskrokstorget. Nedanför kyrkan står en fontän med skulpturen "Elementernas kamp" av skulptören Anders Jönsson, som ursprungligen var placerad på det gamla Olskrokstorgets norra sida. Den invigdes 6 juni 1930 och flyttades i samband med att stadsdelen Olskroken omdanades under 1960-talet. På sommaren 1971 återinvigdes fontänen på sin nuvarande plats.[7]

Biografer

Biografen Flamman vid Gradmansplatsen (adress: Redbergsvägen 19), ritades av Sten Branzell och anses vara en av Göteborgs mest utpräglade funkisbyggnader. Den öppnade 14 oktober 1935 och stängde 31 december 1982. Idag inryms här Pingstkyrkans verksamheter.[8][9]

Innan biografen Flamman uppfördes fanns på denna platsen Olskroken första yrkesfotograf, Sandlunds Foto atelier, som 1897 flyttades hit från Olskrokstorget. Ateljén övertogs senare av Vibergs Fotoatelier och revs 1931.[10] Olskrokens allra första biograf hette Quo Vadis. Den öppnade 28 mars 1918 och låg lite längre ner på andra sidan, i den så kallade Liepes villa[11] vid Redbergsvägen 14. Namnet ändrades till Östra Bio 5 september 1921 och på sommaren 1963 stängdes den för gott.[12][13]

Motet

Olskroksmotet från söder.

Bebyggelsen vid Olskrokstorget begränsas västerut av den stora motorvägskorsningen Olskroksmotet där Europaväg E20 från Stockholm förenas med Europaväg E6 från Oslo och går mot Malmö i söder.

Referenser

Noter

  1. ↑ Göteborgs Landsarkiv: Göteborgs Stadsarkiv, Koncept och Registratur B/a 15 juli 1719
  2. ↑ Karta öfver Lägenheterne Stora- och Lilla Olskroken i Tolfte Roten vid Götheborgs Stad, Upprättad år 1855 af C J Nyström
  3. ↑ Svenska Turistföreningens resehandböcker XXII, Västergötland. Wahlström & Widstrand, Stockholm 1922, s 36
  4. ↑ Berg & Gruia (1994), s. 40
  5. ↑ Redbergslid med omnejd genom tiderna, red. Gottfrid Bergquist, utgiven av Östra Stadsdelens Hembygds- och Kamratförening (Gamla Redbergspojkar), Elanders Boktryckeri, Göteborg 1947 s. 88-90
  6. ↑ Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg, Stockholm 1891
  7. ↑ Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970: centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2004 ISBN 91-631-4036-5 s. 160-161
  8. ↑ Göteborg genom spårvagnsfönstret: 10 resor i Göteborg, Karin Berg & Liliana Gruia, Akademiförlaget 1994 ISBN 91-24-16667-7 s. 38-39
  9. ↑ På bio i Göteborg : westerns, deckare och science-fiction, Hans Sidén, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1993 ISBN 91-7029-120-9 s. 228
  10. ↑ Redbergslid med omnejd genom tiderna, Gamla Redbergspojkar, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1964 s. 132
  11. ↑ Gamla Redbergspojkar (1964), s. 108
  12. ↑ Garellick (2004), s. 166
  13. ↑ Sidén (1993), s. 241, 251

Tryckta källor

  • Örgryte genom tiderna, del I, F. Stenström 1920
  • Redbergslid med omnejd genom tiderna, Gamla Redbergspojkar 1964
  • Göteborg, STF-landskapsserie 1978
  • Göteborg, Sven Schånberg 1981
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1991
  • Göteborg till fots, Göran Berger 1995
  • Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 1997

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Olskroken"
Personliga verktyg