Kungsholmstorg
Från Rilpedia
Kungsholmstorg är en långsmal plats på Kungsholmen i Stockholm som sträcker sig från Norr Mälarstrand i söder till Hantverkargatan i norr. Kungsholmstorg har två skilda, enkelriktade körbanor och en grönanläggning i mitten.
Namnet Kungsholmstorget finns första gången 1779 skriftligt belagd och var då tydligen Kungsholmens största salutorg. 1695 kallades platsen för “Lilla torget” och i en källa från 1697 anges att det var en vändplats för häst och vagn. På Kungsholmskartan från 1754 syns Clas Flemings stadsplanering i form av ett rutnät med huvudriktning mot Slottet, här kallas torget och gatan Trädgårdsgatan. Nedanför, mot Riddarfjärden, fanns på 1700-talet en lossningsplats för båtar och en karta från 1836 visar en liten hamnanläggning. Under 1800-talet fanns här brunn, brandspruta och åkarstation.
Kungsholmens “taggiga” strandkontur mot Riddarfjärden rätades ut i och med Albert Lindhagens stadsplan för Kungsholmen. Lindhagen planerade inget torg utan ville istället anordna en trädplanterad allé mellan Norr Mälarstrand och nuvarande Fleminggatan. Den tanken övergavs dock som R.A. Lundgrens karta från 1884 illustrerar med den nya, vidgade gatulinjen längs Kungsholmstorgets östra sida. På västra sidan låg rådmannen Thomas Permans malmgård från 1600-talets slut, den revs 1902 för att ge plats åt fler byggnader för S:t Eriks bryggeri, som hade sin verksamhet här mellan 1890 till 1927.
Parken började anläggas 1907, då planterades 80 Lindar, gräsmattor anlades och sittplatser ordnades. 1912 restes skulturen "Vesslan" av Otto Strandman.
År 2007 planerades en upprustning av Kungsholms torg. Där Garvargatan korsar Kungsholmstorg ska det bli företräde för fotgängare och de tomma kioskerna mot Hantverkargatan ska ge plats för ett kafé. Blommor och bättre belysning ska göra torget angenämare och tryggare. Upprustningen är numera (2008) genomförd.
Tryckta källor
- Stockholms gatunamn, Allmänna Förlaget, Stockholm 1986.
- Stockholms kartor, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992
