Innovation

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Ordet innovation kommer från latinets innovare, vilket betyder förnyelse.

En innovation är något som människor faktiskt använder (något som har tagits i bruk), medan en uppfinning bara behöver vara en teoretisk tanke som har dokumenterats för att existera eller någonting som har utvecklats för eget bruk. En innovation är resultatet (produkten) av en innovationsprocess, men behöver inte vara en vara (ett föremål man kan ta på). En innovation kan lika gärna vara en tjänst, en ny filosofi eller ett nytt sätt att göra någonting.

En innovation kan innebära att man börjar använda ett befintligt föremål på ett nytt sätt, eller att man börjar tillverka en gammal produkt på ett nytt sätt, exempelvis av ett annat material än tidigare. Även idéer till varor som det inte skulle gå att patentera kan vara innovationer. Till exempel kan en tilltalande design på en cykel bli en framgångsrik innovation. Motsatt kan även en patenterad vara misslyckas med att bli en framgångsrik innovation. Till exempel så blev plastcykeln Itera, som på många sätt var revolutionerande, aldrig en framgångsrik innovation. Förutom fysiska föremål kan tillverkningsmetoder, affärsidéer och annat icke-materiellt vara innovationer - till exempel logistik, som IKEAs sätt att förpacka monteringsfärdiga möbler i platta paket.

En teknisk nyhet eller uppfinning är en slags innovation. Innovatören är uppfinnaren till innovationen. En innovation är en nyskapande produkt eller tjänst.

Innehåll

Olika typer av innovationer

En vanlig begreppsbild av innovation definieras i Oslo-manualen från OECD (1997)[1]. Här skiljer man på process-, produkt- och organisationsinnovation:

  • Processinnovationer uppstår då en produkt (vara eller tjänst) kan produceras med mindre resurser.
  • Produktinnovation innebär en förbättring av existerande produkt (vara eller tjänst) eller utveckling av en ny produkt. Produktinnovationer i en organisation leder ofta till processinnovationer i en annan.
  • Organisationsinnovationer är nya former av organisationer.

Den exakt definitionen i Oslo-manualen lyder: "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved product (good or service), or process, a new marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or external relations."

Också metoder kan vara innovationer. Exempelvis Richard Fosburys "flop-stil" som revolutionerade höjdhoppet efter OS 1968 och Jan Boklövs "V-stil" som för alltid förändrade backhoppningen.

Radikala, Inkrementella, Omstörtande innovationer

Innovationsforskningen skiljer ofta på radikala och inkrementella innovationer[2]. Radikala (eller omstörtande) innovationer skapar fundamentala förändringar i aktiviteter och beteenden inom en organisation eller bransch. Många radikala innovationer minskar värdet av tidigare kunskap och ökar osäkerheten inom en organisation eller bransch. Inkrementella innovationer innebär bara små förändringar och förstärker snarare tidigare kunskap inom en organisation. Joseph Schumpeter menade att radikala innovationer medför en nödvändig nedbrytning av existerande strukturer. Han kallade detta för "[3] creative destruction" (kreativ förstörelse Schumpeter, 1934). Resonemanget gick ut på att samtidigt som innovation är nödvändigt för nya utvecklingssteg, görs existerande kunskap och struktur mindre värdefull genom att nya kunskaper och strukturer utvecklas. En radikal innovation kan vara införandet av e-mail som kommunikationsmedia (Skapade stora förändringar i beteenden och hur vi organiserar arbete) medan en inkrementell innovation kan vara en magnettavla som ersätter en vanlig anslagstavla med häftstift (Skapar förenkling, men i stort ingen beteendeförändring). Ett annat exempel är den elektroniska räknedosan som var överlägsen mekaniska räknemaskiner både i pris och prestanda. Kunskapen om hur man använder en mekanisk räknemaskin och hur man tillverkar en mekanisk räknemaskin blev plötsligt helt oanvändbar och ett beteende samt en hel bransch av tillverkare slogs ut (se Facit).

Omstörtande innovationer är en översättning av det engelska begreppet "Disruptive Innovation" som introducerades av Clayton Christensen i boken The Innovator's Dilemma: When New Technologies Cause Great Firms to Fail.

Omstörtande innovationer kommer in på marknaden "nerifrån", och är till en början mycket sämre, enklare och billigare än den etablerade teknologin. Ett exempel är hur minidatorer konkurrerade ut stordatorer och hur minidatorn sen blev utkonkurrerad av PC-datorer.

Diffusion (spridning) av innovation

Begreppsapparaten runt diffusionsteorier inom innovation formulerades första gången av [4] Everett Rogers (1962) i boken Diffusion of Innovations. Rogers kategoriserade användarna av en ny innovation enligt följande, baserat på hur snabbt de tar till sig (Adoption) den nya innovationen. Nedastående kategorisering, med siffror och beskrivningar, är hämtad från Rogers (1962):

  • Innovators” (2,5 % av en population) Först att ta till sig en ny innovation. Ofta riskbenägna, välutbildade och med ett intresse att följa spetsutveckling.
  • Early adopters” (13,5 %) Andra gruppen att ta till sig en ny innovation. Ofta välutbildande och sociala ledare.
  • Early majority” (34 %)
  • Late majority” (34 %) skeptiska, traditionalistiska.
  • Laggards” (16 %) De som sist tar till sig en ny innovation.

Rogers menade vidare i sin bok att det finns fem steg längs en tidsaxel för att beskriva hur en innovation sprids till en individ eller organisation. Denna modellen är allmänt använd som "Rogers modell". Här kommer också begreppet adoption in, dvs mottagarens (användarens) process för att ta emot innovationen som ska spridas.

  • Steg 1 – kunskap (Knowledge): Att mottagaren lär att innovationen existerar och dess funktion (vilket problem den löser).
  • Steg 2 – övertygande (Persuasion): Processen där mottagaren blir övertygad om värdet av innovationen.
  • Steg 3 – beslut (Decision): Mottagarens beslut att ta till sig innovationen (köp, införande av en idé osv)
  • Steg 4 – start (Implementation): Mottagaren sätter innovationen i bruk och börjar försöka utnyttja dess värden.
  • Steg 5 – bekräftelse (Confirmation): Det slutliga steget där mottagaren använder innovationen fullt ut (eller har beslutat sig för att ta innovationen ur bruk igen).

Enligt den definition av ordet innovation som används i ingressen till denna artikeln, är en innovation en fullständig innovation först när mottagaren använder innovationen fullt ut (efter steg 5). Innan dess borde den kallas "uppfinning" eller "ny idé".

Frank Bass bidrog till diffusionsbegreppet när han 1969 publicerade en matematisk prognosformel för att beskriva diffusion av innovation. Bass menade att en innovation sprids genom kontakter och kommunikation mellan användare och potentiella användare. Begreppen som Bass använde var innovatörer (innovators) för de tidiga användarna och imitatörer (imitators) för de användare som kommer senare.

Innovationssystem

Man talar också om innovationsprocessen och om innovationssystem. Innovationsprocessen är processen som börjar med en idé och slutar med en produkt. I praktiken är det sällan rätlinjigt: den ursprungliga idén har ofta förädlats och förbättrats innan den första produkten tillverkats. Därför använder man oftare begreppet innovationssystem. I innovationssystemet ingår, förutom den (eller de) som fick den ursprungliga idén (uppfinnaren), aktörer som konstruktörer, formgivare, patentjurister, affärsekonomer, riskkapitalister och marknadsförare.

Vinnova (Verket för innovationssystem) är en svensk statlig myndighet med ansvar för det svenska innovationssystemet. Verket skall enligt regeringens instruktion främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Idag debatteras det dock om innovationssystem verkligen kan konstrueras av en myndighet eller om de endast kan uppstå spontant i samverkan mellan olika aktörer.

ALMI Företagspartner är ett svensk statligt bolag med ansvar att hjälpa bland annat innovatörer med rådgivning och finansiering. ALMI Företagspartner finns representerat över hela landet med sina 19 dotterbolag.

Svenska Innovationsforskare

Här anges ett urval av svenska innovationsforskare. Som ämne ligger Innovation nära entreprenörskap, industriell organisation, produktutveckling/design och liknande ämnen. Med en bred definition skulle listan därför kunna bli jättelång, vilket dock inte hindrar att flera kan tänkas få plats här.

Referenser

  • Bass, Frank (1969). A new product growth for model consumer durables, Management Science 15 (5) pp 215-227.
  • Rogers, Everett M. (2003). Diffusion of innovations (5th ed.). New York: Free Press. (Original från 1962)
  • Rundquist, Jonas & Chibba, Aron (2001) [5] Förbättring av produktinnovationsprocesser inom ramen för TQM, Högskola och Samhälle i Samverkan 2001
  • Schumpeter, Joseph (1934) The Theory of Economic Development (Översatt från tyska av Redvers Opie), Harvard University Press, Cambridge MA


Personliga verktyg