Gatuhund

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vilande gatuhund i Aten

Gatuhund är benämningen på en herrelös hund i stadsmiljö.

Bakgrund

Världen över har det ökade intresset för hunden som husdjur ökat hundpopulationen. Detta medför även en viss problematik som ser olika ut i olika länder beroende på landets inrikespolitik och marknadsekonomi. I flera länder i Europa, till exempel Storbritannien, Tyskland och Spanien, har problemet med det ökade hundbeståndet mötts med åtgärdsprogram som utbildning av lokalbefolkningen och kastreringskampanjer.

I jämförelse med USA har Sverige ännu inte problem i samma utsträckning. Sverige saknar kommunala hundstall i varje kommun. I Sverige är det lag på ID-märkning av hund och hundägarregistrering i ett centralt register som handhas av Jordbruksverket. Detta gör att en upphittad hund i många fall kan knytas till en ägare.

Trots stora problem i USA förekommer det en organiserad förmedling av hundar från andra länder som Puerto Rico och Mexico. Företeelsen är omdebatterad i amerikanska djurskyddskretsar.

Gatuhundar från främst Grekland och Spanien har under många år skeppats över till tyska djurhem där de säljs.Under 1996 spred sig förteelsen även till Sverige.

Förmedling av gatuhundar

Det finns ett flertal etablerade föreningar i Sverige som säljer gatuhundar. Sveriges veterinärförbund varnar för att de importerade gatuhundarna medför såväl smittskydds- som djurskyddsmässiga problem. Många av sjukdomarna som hundarna för med sig är zoonoser, sjukdomar som kan spridas från djur till människa. Överföringen sker via direktkontakt, via vektor eller via av djur förorenat vatten eller livsmedel. Vanligen sprids sjukdomen inte vidare från människa till människa. Ett antal av dessa lagligt införda gatuhundar i Sverige är kroniskt sjuka i leishmania, men mörkertalet är stort. Sjukdomen kan ligga latent hos hunden i upp till åtta år och syns inte på blodprov förrän den är utvecklad. Leishmania sprids genom sandmyggan som inte finns i Sverige. Det kommer emellertid kontinuerligt nya mygg- och flugarter och förr eller senare dyker det upp en art som kan sprida leishmaniaparasiten till människa och andra djur. Så har redan skett i Tyskland, där små barn som aldrig lämnat sitt hemland blivit smittade.

Externa länkar

Veterinärtidningen: Införsel av djur medför införsel av sjukdomar

Personliga verktyg
På andra språk