Boris Pasternak
Från Rilpedia
Boris Leonidovitj Pasternak (Борис Леонидович Пастернак), född 10 februari 1890 i Moskva, Ryssland, död 30 maj 1960 i Peredelkino nära Moskva, Ryssland; rysk författare och nobelpristagare 1958.
I anslutning till både symbolismen och futurismen utvecklade han ett starkt personligt, bildmättat poetiskt språk och en kosmisk livskänsla, men på 1930-talet orienterade sig Pasternak (som var en revolutionär idealist utan partibindning) mot en mera socialt förankrad poesi. På 1950-talet tog han sedan avstånd från tidigare stilgrepp såsom alltför estetiserande och strävade istället efter en klassiskt ren form, som fick sitt främsta uttryck i romanen Doktor Zjivago. Romanen avvisades i Sovjetunionen, och när han tilldelades nobelpriset i litteratur 1958 utsattes han för häftig kritik och tvingades avböja priset. 1988 hade han dock hunnit omvärderas i Sovjet och Doktor Zjivago kunde då även ges ut på ryska.
Innehåll |
Uppväxt
Pasternak föddes i Moskva den 10 februari (Gregoriansk kalendertid, 29 januari efter den Julianska kalendern) 1890 in i en judisk familj.[1] Hans far var en framträdande målarkonstnär, Leonid Pasternak, professor vid Moskvaskolan för målning, skulptur och arkitektur (Московское училище живописи, ваяния и зодчества) och hans mor var Rosa Kaufman, en konsertpianist, dotter till målaren Isidor Kaufman. Pasternak växte upp i en välsedd kosmopolitisk atmosfär, och många kända besökare besökte hans familj, bland annat Sergei Rachmaninoff, poeten Rainer Maria Rilke, och författaren Leo Tolstoj.
Inspirerad av sin granne, Aleksandr Skrjabin, bestämde sig Pasternak för att bli kompositör och gick med i Moskvas konservatorium. År 1910 lämnade han plötsligt konservatoriet för att börja studera hos de nykantianistiska filosoferna Hermann Cohen och Nicolai Hartmann i Philipps-Universität Marburg. Trots att han inbjöds att bli forskare på universitetet, bestämde han sig för att filosofi inte var ett yrke och flyttade tillbaka till Moskva 1914. Hans första poetiska samling, influerad av Alexander Blok och de ryska futuristerna, publicerades senare samma år.
Pasternaks tidiga poesi hycklar skickligt med hans tankfullhet om Immanuel Kants idéer. Dess uppbyggnad består av slående allitterationer, vilda rytmiska kombinationer, dag-till-dag vokabulär, och gömda allusioner till hans favoritpoeter som Rilke, Lermontov och tyska romantiska poeter.
Under första världskriget, arbetade han vid en kemisk fabrik i Vsevolodovo-Vilve (nära Perm), vilket utan tvivel gav inspiration till Dr. Zjivago många år senare. I motsats till många av hans släkt och vänner, lämnade inte Pasternak Ryssland efter revolutionen. Istället fascinerades han av de nya idéerna och möjligheterna som revolutionen förde med sig.
Livet, min syster (ryska: "Sestra moja zjizjn")
Pasternak tillbringade sommaren 1917 levande på stäpp-landet nära Saratov, där han blev kär. Den passion han kände resulterade i samlingen Livet, min syster, vars titel låter sig tydas på flera sätt, vilken han skrev under tre månader. Men han var för generad för att publicera den på grund av dess stil, och publicerade den först fyra år senare. När den slutligen publicerades, 1921, revolutionerade boken den ryska poesin. Den gjorde att Pasternaks stil blev föredöme för många yngre poeter och gjorde avgörande ändringar i Osip Mandelstam, Marina Tsvetajeva och andras poesi.
Efter Livet min syster, producerade Pasternak flera diktsamlingar som väl kan mäta sig med debutsamlingen i rik ornamentik och briljant stil. Författare som Vladimir Majakovskij, Andrej Belyj och Vladimir Nabokov hyllade Pasternaks verk som ren tygellös inspiration. Under sena 1920-talet deltog han i den mycket firade tresidiga överenskommelsen med Rainer Maria Rilke och Marina Tsvetajeva.[2]
Under slutet av 1920-talet kände Pasternak mer och mer att hans färgglada modernistiska stil stod i motsats till vad den socialistiska realismens doktrin tillät. Han försökte göra sin poesi mer förståelig för massorna genom att omarbeta sin tidigare verk och skrev två långa dikter om ryska revolutionen. Han skrev också prosa och flera självbiografiska berättelser, bland annat (som i engelsk översättning har titlarna) The Childhood of Lovers och Safe Conduct.
Böcker översatta till svenska
- Ljuvers barndom, 1958
- Dikter, i urval av Bo Setterlind, 1958
- Försök till självbiografi, 1958
- Doktor Zjivago, 1958, rev. översättning 1960
- En berättelse, 1958
- Lejdebrev, 1959
- Ryska noveller, (illustr. av Bo Mossberg), 1960
- Brev till georgiska vänner, 1968
- Livet, min syster, 1977 (rysk och svensk parallelltext)
- Dikter, 2008
Kuriosa
Pasternak är det ryska ordet för palsternacka.
Källor
- ↑ http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/biography/Pasternak.html Boris Leonidovich Pasternak
- ↑ John Bayley, Big Three (1985) The New York Review of Books. 32. På internet 2007-09-28.