Hotell Eggers

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Hotell Eggers, är ett hotell vid Drottningtorget 3-4 - Köpmansgatan 35-37 i Göteborg. Huset är uppfört på resterna av bastionen Johannes Rex (raserades kring 1810).

Historia

Det var som järnvägshotell det började 1859,^[1] då ägt av traktörskan W Schmidt. På 1870-talet ägdes huset av bokhandlare C F Arvidsson, som 1874 sålde till L. E. Lindblad. Under namnet Hotell Christiania grundades föregångaren till Hotell Eggers 1877 av Lindblad som tidigare hade drivit ett hotell med samma namn vid Magasinsgatan 1 (senare Hotell Neptun; köptes 1966 av Göteborgs Bank). Lindblad innehade Christiania till 1883, då han efterträddes av sin måg Emil Eggers. Emil Eggers föddes 1850 i Bonn († 1921), och han fick lära sig branschen från lägsta nivå. Först på Hotell de la Europé i Bremen, därefter på ett hotell Bryssel, varefter han for till Paris. Det var här som Emil Eggers 1875 kom i kontakt med göteborgaren Lars Peter Haglund junior, som lockade honom till Göteborg för att bli förste kypare på Hotell Haglund. Eggers gick därefter till att bli portier på Hotell Neptun vid Magasinsgatan.

Emil Eggers utvidgade och moderniserade därefter hotellet under elva år samt gav det namnet Hotell Eggers, och den storslagna invigningen skedde 5 november 1894.^[2] Hotellet innehöll då "...öfver 100 rum och salonger, ett elegant kafé, af glastak öfvertäckt gård, elevator, elektriskt ljus...".^[3] Året därpå var fastigheten taxerad till 530 000 kronor.^[4] År 1906 ombildades företaget till aktiebolag. Emil Eggers efterträddes 1910 av sin son Axel Eggers, som ledde företaget i trettiotvå år, fram till sin död 1942. Därefter utsågs Axel Eggers maka, Ebba Eggers till verkställande direktör, men hon omkom 1948 i en flygolycka.

Hotell Eggers är ett av Sveriges äldsta storhotell, som fortfarande är i drift. Hotellet var också det första i Göteborg som öppnade (1880) en permanent verandaservering.

Fastigheten

Fastigheten har tillkommit genom sammanslagning av två tomter (före detta Kvarter Nye Port, 9:2 och 9:3), där den äldsta delen består av ett tvåvåningshus som uppfördes 1814 för handelsmannen Tobias Lundgren. År 1874 köptes huset mot öster, närmast järnvägsstationen av L. E. Lindblad. Emil Eggers köpte in grannfastigheten Drottninggatan 3 - Köpmansgatan 35 och genomförde därefter en om- och påbyggnad av de två husen, som blev klar 1894. Huset hade då i stort fått sitt nuvarande utseende.

År 1899 köpte Emil Eggers fastigheten åt väster, Drottningtorget 2 - Köpmansgatan 33, vilken revs 1994 för att lämna plats åt spårvägen.^[5]

Referenser

Noter

1. ↑ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s. 90
2. ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg på 1600-talet, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 70
3. ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg : Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 200
4. ↑ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1895, Adertonde Årgången, utgiven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1895 s. 51
5. ↑ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 442-443

Tryckta källor

• Västsvensk Hotell- och Restaurantkrönika: Minnesskrift 1902 29/4 1952, red. Axel Karlander, utgiven av Göteborgs- och Västra Sveriges Hotell- och Restaurantförening, Göteborg 1952 s. 364
• Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 675-676
• Farfars fars Göteborg: Axplock ur Göteborgs lättsammare historia, Sören Skarback, Warne Förlag 1994 ISBN 91-86424-07-6 s. 148-151