Paschs malmgård

Från Rilpedia

Version från den 27 mars 2009 kl. 22.40 av Kildor (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°21′07″N 18°03′10″O / 59.35194, 18.05278

Paschs malmgård i februari 2009.

Paschs malmgård (även Paschens malmgård) är en malmgård som ligger inom Bellevueparken i norra Stockholms kommun. Gården byggdes 1757 av hovmålaren Johan Pasch.

Historien bakom malmgården på Bellevue går tillbaka till 1724, då sillpackaren Anders Olsson Wahlberg ansökte om att få arrendera “stadens utmark och bergen ytterst på Norrmalm emellan Ormträsket och Brunnsviken“. Egendomen gick genom flera händer tills hovmålaren Johan Pasch köpte den i februari 1755. Efter en italienresa tillsammans med vännen Jean Eric Rehn åren 1755-56 byggdes gården efter Rehns ritningar i utsökt rokokostil. Inredningen, som inte finns kvar, var av hög klass, där fanns oljemålade tapeter, vackra dörröverstycken och fina kakelugnar. I trädgården fanns utsiktsterrasser, lusthus och en målad fontän, en kuliss och dekoration som hade inspirerats av italienresan. Här anlades även en stor köksträdgård och längs lindallén (som fortfarande finns kvar) byggdes stall, uthus, hönshus och tobakslada.

Efter Johan Paschs död 1769 övertog vännen Rehn gården och förskönade den ännu mera, men han hade inte råd att behålla den utan sålde den 1782 till överståthållaren Carl Sparre. Sparre uppförde ytterlikare en gård, en träbyggnad kallad “träslottet” och i Paschs malmgården “stenhuset” hamnade Sparres stora konstgalleri. Hela området kallades nu för Bellevue (sköna utsikten), sedan Fredrik Magnus Piper omgestaltade trädgården och parken i den nya modestilen; en engelsk park. Vid Sparres död köpte Gustav III Bellevue som blev kronans egendom och sommarnöje för de kungliga och deras gäster.

I början av 1800-talet stod byggnaden tom och på 1830-talet flyttade silkesmaskar in i huset. Det var “Sällskapet för inhemsk silkesodling” som övertog malmgården och planterade även mullbärsträd i trädgården. Projektet lades ner 1890, det hade inte varit någon större succé.

Efter silkesmaskar kom “Handarbetets vänner” och på 1930-talet användes malmgården av Stockholms fattigvård för ogifta mödrar. Efter andra världskriget blev det ett barnhem för finska barn då drogs även vatten och avlopp in och 1950 kom elektricitet in i huset. Sedan 2006 är “Bellevue Festvåning & Konferens” i byggnaden.

Bilder

Några bildintryck av "Bellevue" tagna av Holger Ellgaard i februari 2009.

Källor

  • Birgit Lindberg: Malmgårdarna i Stockholm, Liber Förlag, Stockholm 1985. ISBN 91 38 90418 7. 

Externa länkar

Personliga verktyg