Slaget vid Bunker Hill
Från Rilpedia
Slaget vid Bunker Hill | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Amerikanska revolutionskriget | |||||||||
The Death of General Warren at the Battle of Bunker Hill, av John Trumbull. |
|||||||||
|
|||||||||
Stridande | |||||||||
Storbritannien |
Förenta kolonierna |
||||||||
Befälhavare | |||||||||
British Army: William Howe Robert Pigot John Pitcairn † Henry Clinton Royal Navy: Samuel Graves |
Israel Putnam William Prescott Joseph Warren † Seth Pomeroy |
||||||||
Styrka | |||||||||
3 000+ ¹ | 2 400 ¹ | ||||||||
Förluster | |||||||||
226 döda 828 sårade Totalt: 1 054 ¹ |
115 döda 305 sårade 30 tillfångatagna (20 avled i fångenskap) Totalt: 450 ¹ |
||||||||
¹ Alla källor, se en:Battle of Bunker Hill (engelskspråkiga Wikipedia). |
Slaget vid Bunker Hill var ett slag under amerikanska frihetskriget.
Slaget ägde rum den 17 juni 1775. Bunker Hill var en lätt fortifierad kulle som tillsammans med en annan kulle i närheten, Breed’s Hill, utgjorde förvarsanläggningar för de revolutionära styrkorna i trakterna kring Boston, Massachusetts.
Natten mellan den 16-17 juni intog koloniala styrkor, i skydd av mörkret, ställningar på Bunker Hill och Bredd’s Hill, där de konstruerade jordredutter på Breed’s Hill och byggde lätta befästningar över större delen av Charlstownhalvön. De här fortifikationsarbetena och upptagandet av ställningar var ett svar på de militära underrättelser som inkommit om att de brittiska styrkorna inom kort skulle försöka sig på att inta de obefästa höjderna kring Boston. På det sättet ville britterna tillskansa sig fördelaktiga anfallspositioner vid belägringen av staden.
Britterna svarade på kolonialtruppernas omgruppering med omedelbar attack under eftermiddagen den 17 juni. Två stormningar som utfördes mot de koloniala linjerna slogs tillbaka med avsevärda förluster för britterna. En tredje stormning resulterade i att ställningarna intogs som ett resultat av att de koloniala styrkorna hade slut på ammunition.
De koloniala styrkorna retirerade över Bunker Hill mot Cambridge och under reträtten led de sina största förluster vid Bunker Hill.
Segern för britterna vid Bunker Hill får betecknas som en typisk pyrrusseger. Förlusterna under striderna var de enskilt värsta under hela kriget: mer än 800 sårade och 226 stupade, inklusive en ansenlig mängd officerare. Den direkta målsättningen, att inta Bunker Hill, uppnåddes men den strategiska nyttan för belägringen av Boston var begränsad.
För de koloniala styrkorna var det, trots förlusten, moralstärkande då det under slagets gång klart visat sig att relativt otränade och oerfarna koloniala styrkor var både villiga och kapabla att ta sig an erfararna och tränade styrkor i ett öppet fältslag.