Vithuvad nunna

Från Rilpedia

Version från den 24 januari 2009 kl. 16.28 av Cejang (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Vithuvad nunna
Status i världen: Livskraftig (lc)
Lonchura maja.JPG
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Astrilder
Estrildidae
Släkte: Lonchura
Art: Vithuvad nunna
L. maja
Vetenskapligt namn
§Lonchura maja
Auktor: (Linné, 1766)
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Vithuvad nunna ( Lonchura maja) är en astrild som lever på den malaysiska halvön och på Sumatra, Java, Bali och på småöarna runt om dessa.

Innehåll

Utseende

Den vithuvade nunnan är ungefär 10 centimeter lång. Den har vitt huvud och hals medan resten av kroppen är matt kastanjebrun eller klarare kastanjebrun. Näbben är ljusblå. Honans huvud har en något smutsigare vit färg än vad hanen har.

Beteende och biotop

Utanför häckningssäsong lever nunnan socialt i stora flockar. Dess främsta föda består av gräsfrön och halvmoget ris som de plockar ur risstråna. Den vithuvade nunnan trivs i landskap som risfält, gräsbevuxna bergssluttningar och ängar.

Häckning

Den vithuvade nunnan brukar bygga sina klotformiga bon upphängda mellan till exempel två grenar eller stjälkar. Bomaterialet består av rötter och grässtrån. Honan lägger 4-6 vita ägg som hon ruvar i ungefär 12 dagar. Efter 12-13 dagar kläcks ungarna och föräldrarna matar dem med halvmogna frön och insekter. Det tar tre veckor för ungarna att lämna boet, men under en priod brukar de återkomma på kvällen för att övernatta.

Som burfågel

Den vithuvade nunnan anses vara anspråkslös, tålig och robust. De anpassar sig lätt till klimat och ändrade levnadsförhållanden. Det är bäst att hålla dessa fåglar i voljär istället för i bur eftersom de efter en period i bur brukar kunna bli slöa.

Källa

  • Koepff, Crista (1985) Sebrafinkar och andra praktfinkar, ICA bokförlag, ISBN 91-534-0926-4
  • Gebers, Awe & Plazikowski, Uno (1970) Stora burfågelboken i färg, Färgserien, ISBN 91-20-04548-4
Personliga verktyg