Brugd

Från Rilpedia

Version från den 1 juni 2009 kl. 08.01 av SieBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Brugd
FAO id = BSK

Status i världen: Starkt hotad
Basking Shark.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Broskfiskar
Chondrichtyes
Överordning: Hajar
Selachimorpha
Ordning: Håbrandsartade hajar
Lamniformes
Familj: Cetorhinidae
Släkte: Cetorhinus
Art: Brugd
C. maximus
Vetenskapligt namn
§Cetorhinus maximus
Auktor: = (Gunnerus, 1765)
Utbredningskarta
Utbredningskarta
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Brugden (Cetorhinus maximus), är de skandinaviska vattnens största fisk och den enda fisk som kan konkurrera med valhajen om att vara världens största fisk. Den är enda arten i sin familj.

Innehåll

Utseende

Brugden är brungrå till mörkgrå och har 5 väldiga gälspringor som nästan möts undertill. Kroppslängden är normalt upp till 10 meter, ibland närmare 12 - 13 meter. (Curry-Lindahl uppger dock 15 meter som maximal kroppslängd). Vikten hos ett 6,5 meter långt exemplar är runt 840 kg, hos ett 10-metersexemplar närmare 4 ton. Den har flera rader med mycket små tänder, bara några millimeter långa.

Utbredning

Se kartan. Årsvis vid södra Norge och vid svenska västkusten, den har dock minskat kraftigt längs västkusten de senaste 50 åren[1]. Går normalt inte in i Östersjön, men ett exemplar fångades 1 november 1960 vid Möja i Stockholms skärgård.


Vanor

Brugden är liksom valhajen uteslutande planktonätare. Fisken lever pelagiskt och samlas tidvis i flockar, ibland upp till 60 eller till och med 250 djur. Födosöket sker ofta i vattenytan med ryggfenan och ibland också nosen uppe över ytan, vilket har givit den det engelska namnet "Basking shark" (av "bask" = solbada). Planktonet filtreras på ungefär samma sätt som hos bardvalarna, genom att brugden simmar makligt, vanligen i vattenytan, med vidöppen mun. Eftersom brugden saknar barder använder den istället fransar på gälbågen, så kallade gälräfständer, som finns hos många planktonätande fiskar, bland annat sillfiskarna. Gälräfständerna byts ut årligen i november till februari. En del forskare menar att brugden under denna tid livnär sig på olika bottendjur, medan andra anser att den inte förtär någon föda utan lever på näring lagrad i dess stora lever[2].

Fortplantning

Brugdens parningstid infaller på våren till försommaren. Liksom de flesta hajar föder brugden levande ungar, och detta efter en dräktighetstid om drygt 3 år[2]. Ungarna, endast en eller två vid varje födsel, är över en meter långa. Ungarna föds vanligtvis på sensommaren i kustnära vatten.

Brugden i svenska vatten är upptagen på Röda listan: EN (starkt hotad)

Källor

Noter

  1. Fiskeriverket
  2. 2,0 2,1 Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa ISBN 91-518-3505-3
Personliga verktyg