Chalmers tekniska högskola

Från Rilpedia

Version från den 26 maj 2009 kl. 21.30 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Chalmers tekniska högskola
Chalmers huvudentre.jpg
Engelskt namn Chalmers University of Technology
Motto Avancez
Grundat 1829
Ägandeform stiftelse
Rektor Prof. Karin Markides
Plats Göteborg, Sverige
Antal studerande 10 300
Antal doktorander 1 100
Antal lärare 1 600
Medlemskap EUA
Webbplats www.chalmers.se

Chalmers tekniska högskola, (CTH) ofta bara kallat Chalmers, är ett tekniskt universitet i Göteborg. De officiella namnen på skolan har varit: Chalmerska slöjdskolan 1829-1882, Chalmers tekniska läroanstalt 1882-1914, Chalmers tekniska institut 1914-1937 och Chalmers tekniska högskola sedan 1937.[1]

Innehåll

Historia

Skolan invigdes den 5 november år 1829, då dess ordförande doktor Pehr Dubb höll sitt inledande föredrag vid skolans öppnande:

"Berättelse om Chalmerska Slöjde Skolan i Götheborg, Wid dens öppnande till Wetenskaplig Underwisning den 5 november 1829 av Frimurare Barnhus Direction."[2]


Då hette den Chalmerska Slöjde Skolan, och tanken var att barn från fattiga familjer skulle gå på skolan och få en bra utbildning (slöjd: konstskicklighet, yrkesskicklighet), eller som grundaren kanslirådet William Chalmers uttrycker det i sitt testamente: en framdeles till inrättande bestämd Industrie Skole för fattige barn, som lärt sig läsa och skrifwa. Beloppet som skolan skulle grundas på var 112 500 riksdaler.

Först 1821, tio år efter Chalmers död, påbörjades planeringen av skolan. Uppdraget att utveckla den nya skolan gick till industrimannen Carl Palmstedt, som även blev skolans förste rektor. Skolan hade sina första lokaler i huset Norra Larmgatan 4, vid Lilla Bommen i närheten av vallgraven.

Vid starten fanns det 5 ordinarie elever (skulle ha fyllt 18 år och genomgått trivialskola) och 5 extraordinarie (14-15 år gamla och studerandes enstaka ämnen). Antalet lärare var tre: 1 föreståndare (fysik, kemi samt kemisk och mekanisk teknologi) och 2 lärare (löjtnant Samuel Wilhelm Lagerborg i matematik och linearritning samt verkmästare Anders Rehn i metallers bearbetning). I mitten av 1830-talet försökte frimurarna åter göra Chalmers till en arbetsinrättning för tiggargossar, men misslyckades. Snart blev skolan för trång och fortsatt expansion blev möjlig genom att man 1833 erhöll två "öde granntomter", och 1869 flyttade Chalmers till nya lokaler vid Storgatan 43, där invigningen skedde 12 oktober. År 1850 hade verksamheten indelats i en lägre avdelning, vilken bedrev grundläggande undervisning, och en högre, vilken hade mer vetenskaplig inriktning. Skolan, som från 1883 hette Chalmers tekniska läroanstalt, hade en mellanställning mellan de tekniska elementarskolorna och Kungliga Tekniska högskolan. År 1914 ändrades namnet till Chalmers tekniska institut och till höstterminen 1926 var det dags för en ny flytt, den här gången till Gibraltarområdet i Landalabergen. Till en kostnad av 300 000 kronor hade det uppförts nybyggnader för de kemiska- och fysiska institutionerna. Efter en arkitekttävling som slutfördes 10 januari 1921 hade det inkommit 17 förslag, där förstapriset gick till "Origo" som utarbetats av arkitekterna A Fuhre, H Jahnke, C Nyquist, K Samuelsson. Det var Göteborgs stad som tillhandahöll 96 000 m² av sina egendomar Landala och Gibraltar.[3][4]

År 1937 uppnåddes full likställdhet med Kungliga Tekniska högskolan, då institutet förstatligades och erhöll nuvarande namn. Samtidigt separerades den högre undervisningen slutgiltigt från den gymnasiala, som bedrevs i den tidigare lägre avdelningen. Mellan 1943 och 1968 tillkom många skolbyggnader på området och några av dem används fortfarande i undervisningen.

Åren 1833 och 1837 besöktes Chalmers av kung Karl XIV Johan, och rektor Carl Palmstedt lyckades med sin galliska livlighet och kunnighet i franska språket få kungen starkt intresserad av skolan. Besöket innebar även att kungen på stående fot bidrog med 600 riksdaler ur sin privata kassa.[5]

Enligt 1838 års stadga var utbildningstiden sju terminer.

Chalmers byggnader

1829-1869

Det Hultmanska huset, var ett trevånings stenhus vid Norra Larmgatan 4, i "N:o 108 uti Nya Quarteret, Bastionen Gustafvus Primus". Huset låg bara ett par tiotal meter från Vallgraven som mynnade ut i Lilla Bommen, ungefär ett kvarter bortom nuvarande Femmanhuset. Det köptes av Barnhusdirektionen, för Chalmerska slöjdskolans räkning, på en konkursauktion i Stockholm 14 mars 1821. Priset var 11 000 riksdaler. Efter omfattande reparationer startade skolan sin verksamhet här 1829. Det var Palmstedt själv, som tillsammans med den blivande läraren för modellverkstaden, Anders Rehn stod för arbetet. Huvudbyggnaden inrymde lektionsrum, ritsal och laboratorie samt bostad för föreståndaren och två lärare. I byggnaden åt Norra Larmgatan fanns skolans verkstad. Göteborgs stad skänkte senare en intilliggande tomt, där skolan uppförde en tvåvåningsbyggnad i sten.

År 1847 installerades gasljus i verkstäderna, laboratoriet och ritsalen, vilket då var en nyhet som fick stor uppmärksamhet. 1830 upplät magistraten Stadstjänareholmen eller den så kallade Hultmans holme till slöjdskolan under 25 år. Som villkor för detta gällde att holmen skulle användas för elevernas undervisning i trädgårdsskötsel och jordbruk. Eftersom sådan undervisning inte ingick i skolans program, utarrenderades istället holmen för 133 riksdaler 16 skilling banco, vilket tillföll skolan. Då skolan 1869 flyttade till sina nyuppförda lokaler, bjöds de gamla byggnaderna vid Lilla Bommen ut på auktion, dock utan resultat. Men under åren 1875-76 kunde de slutligen säljas för 100 000 kronor, varav 75 000 kronor för den Hultmanska fastigheten. Det Hultmanska huset revs 1971.

1869-1926

Storgatan 43 i 12:e Roten, andra kvarteret Kronoberg, var en tvåvånings stenbyggnad med två fristående flyglar i renässansstil. Byggnaderna ritades av Victor von Gegerfelt och uppfördes med start på senhösten 1867, kring en rymlig gårdsplan av byggmästare P J Rapp, till en kostnad av 148 000 riksdaler. Tomten på 45 988 kvadratfot (cirka två tredjedelar av kvarteret) hade kostnadsfritt upplåtits av Göteborgs stadsfullmäktige i mars 1867. Byggnaderna invigdes 4 oktober 1869 klockan 12 med tal av landshövding Albert Ehrensvärd d.ä. och domprost Peter Wieselgren. Ny illustrerad tidning skrev i september 1869 om de då angränsande omgivningarna: "Helt nära staden, på södra sidan om den så kallade Nya alléen och i närheten af Nya teatern, är Chalmerska slöjdskolans område beläget. Omgifningen på alla sidor utgöres af vackra trädgårdar. Tillträdet lättas genom breda avenyer. Lugn och stillhet, nödvändiga vilkor för ett ostördt undervisnings-arbete, herrska i denna omgifning". Huset byggdes till med en våning 1888, ritad av arkitekt Hans Hedlund.

Huvudbyggnaden var 168 fot lång, 48 fot bred och 39 fot hög (från marken till gesimsen), och i första våningen fanns salar för undervisning i modellering och frihandsteckning samt en rymlig lokal för undervisningsmateriel; dessutom två salar för undervisningen i fysik, mekanisk teknologi, mekanik och byggnadskonst. På den andra våningen fanns arbetsrum för lärarna samt en tambur, två parallella stora salar försedda med en mellanvägg som kunde bli till en samlingslokal. Dessa var avsedda för undervisningen i matematik och linear- och konstruktionsritning. I detta våningsplan hade föreståndaren sin lägenhet och skolan sitt bibliotek. Flygelbyggnaden för undervisning i kemi samt laboratorier, var 87 fot lång, 37 fot bred och 32 fot hög. I källarvåningen fanns laboratorium för beredningar i stort, rum för laboratorieredskap och en kolkällare. På första våningen fanns en större föreläsningssal och två laboratorier för "kemiskt-tekniska övnings- och preparatoriska arbeten". Andra våningen upptog också två laboratorierum för analytiska arbeten, ett arbetsrum för läraren, vågrum samt en sal med samlingar. Byggnader samt tomt taxerades 1889 till 200 000 kronor.[6]

År 1907 flyttade den angränsande Slöjdföreningens skola och Chalmers kunde då disponera hela kvarteret. Stora om- och tillbyggnader skedde 1911-13 och ett nytt maskinlaboratorium på gårdsplanen var färdigt under hösten 1914. Bland annat utvidgades ritsalarna, lokalerna för skeppsbyggerifacket, en rymlig laborationssal för elektrotekniska facket tillkom, två föreläsningssalar för matematik, en lokal för undervisning i mineralogi, en hörsal för kemi, ökat utrymme för materialprovningsanstalten samt tre vaktmästarbostäder. Efter rektorn August Wijkanders död 1913, byggdes hans bostad i huvudbyggnaden om till kansli, rektorsrum, en utvidgad sessionssal, en ny hörsal samt en bostad åt den förste vaktmästaren. Ombyggnaderna finansierades med lån ur donationsfonderna. [7][8][9][10][11][12][13][14][15]

Dagens Chalmers

Idag består Chalmers av två campus: Johanneberg och Lindholmen. Campus Johanneberg är det område som de flesta syftar på när de pratar om Chalmers tekniska högskola och det är denna del som tidigare kallades Gibraltarområdet. De flesta av civilingenjörsprogrammen finns på campus Johanneberg och här finns det nybyggda kårhuset. På campus Lindholmen håller högskoleingenjörsprogrammen till samt gamla anrika Sjöbefälsskolan. Ett omfattande arbete pågår för att klyftorna mellan de båda campusens status ska minska. På Lindholmen har det de senaste åren uppförts flera nya skolbyggnader och lokalerna håller där högre standard än på campus Johanneberg. Förutom på de båda campusen har Chalmers forskning vid Onsala Rymdobservatorium, SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) i Delsjön och Lundbergslaboratoriet på Medicinareberget i Göteborg.

På Chalmers utbildas teknologie doktorer och licentiater, civilingenjörer, arkitekter, högskoleingenjörer, teknologie kandidater och sjöbefäl. Chalmers har också kontor utomlands, bland annat i Taiwan, genom Chalmers Asia. Detta beror på att skolan vill stärka sin konkurrenskraft mot andra skolor och för att man vill locka till sig utländska studenter.

statyn Emil och Emilia

Chalmers omvandlades den 1 juli 1994 från en statlig högskola till en stiftelsehögskola. Under år 2004 firade skolan 175-årsjubileum under mycket pompa och ståt.

En student vid Chalmers kallas chalmerist. Ospecifierade chalmerister kallas Emil och Emilia.

I tävlingen Teknik-SM har teknologer från Chalmers vunnit segerpokalen flera år.

Chalmers rektorer

1829-1852 Carl Palmstedt
1852-1881 Eduard von Schoultz
1881-1913 August Wijkander
1913-1933 Hugo Grauers
1934-1943 Sven Hultin
1943-1958 Gustav Hössjer
1958-1966 Lennart Rönnmark
1966-1974 Nils Gralén
1974-1989 Sven Olving
1989-1998 Anders Sjöberg
1998-2006 Jan-Eric Sundgren
2006- Karin Markides

Framstående personer som utexaminerats från Chalmers

De första Chalmeristerna

År 1830 utexaminerades dessa fem elever:[16]

  • Bagge, Daniel Henrik. Född i Uddevalla 1809. Han var föreståndare för en bomullsfabrik 1834-1870, disponent för en annan bomullsfabrik fram till 1881 och därefter egen företagare inom bomullsbranschen.
  • Dickson, Charles. Född i Göteborg 1814. Han utbildade sig till läkare med egen praktik i Göteborg 1840-1858, satt i stadsfullmäktige 1863-1882 och var riksdagsledamot 1867-1895. Dickson satt även i Chalmers styrelse 1883-1884.
  • Ekeroth, Gustaf. Född i Jönköping 1817. Ekeroth blev gelbgjutare.
  • Peterzén, A F. Född i Mariestad 1812. Han blev urmakare.
  • von Reis, Mouritz. Född i Göteborg 1812. von Ries var först kattuntryckare, sedan anställd vid ett bruk och därefter förrådsförvaltare vid järnvägen Halmstad-Nässjö.

Chalmers arkitekt- och civilingenjörsutbildningar (280/300 hp)

Arkitektur och teknik, At
Arkitektur, A
Automation och mekatronik, Z
Bioteknik, Bt
Datateknik, D
Elektroteknik, E
Industriell ekonomi, I
Informationsteknik, IT
Kemiteknik, K
Kemiteknik med fysik, Kf
Maskinteknik, M
Teknisk design, TD
Teknisk fysik, F
Teknisk matematik, TM
Väg- och vattenbyggnad, V
  • Den första kvinnan som tog arkitektexamen på dåvarande Chalmers Tekniska Institut, var Margit Hall (1901-1937) som utexaminerades 1922.[17]

Chalmers högskoleingenjörsutbildningar, H (180 hp)

Byggteknik
Datateknik
Designingenjör (design och produktutveckling)
Elektroteknik
Kemiteknik
Maskinteknik
Mekatronik

Chalmers sjöfartsutbildningar, Sjö (180 hp)

Fartygsbefäl klass VII
Maskinbefäl klass VII
Sjöfart och logistik
Sjöingenjör
Sjökapten

Chalmers teknologie kandidatutbildningar (180 hp)

Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn, AE

Chalmers övriga utbildningar

Tillkommer gör en mängd masterprogram samt

Tekniskt basår (60 hp)

Chalmers utbytesprogram

UNITECH International
World Wide
Erasmus
NORDTEK
NORDPLUS
WITEC
IAESTE
BEST (Board of European Students of Technology)
Chalmers Asia

Chalmers Innovation

Sten A. Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur gav en donation på 50 miljoner kronor till Chalmers. Detta blev grundplåten till Chalmers Innovation, en stiftelse med syfte att möjliggöra för uppfinnare och kreatörer att förverkliga nya idéer baserade på teknik.

Chalmers Innovation har sin verksamhet på två platser i Göteborg. Ett på Stena Center (mitt emot Chalmers Huvudentré) och ett på Lindholmen Science Park, nära Chalmers Lindholmen.

Sason School of Design

Sason School of Design är ett samarbete mellan Designhögskolan i Umeå och Chalmers.

Se även

Källor

  • Teknik i 150 år, Chalmers Tekniska Högskola 1979 ISBN 91-7032-000-4
  • Det gamla Chalmers, Ulla och Alf Samuelsson 1994
  1. Chalma mater: del IV 1926-1949, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1970 s. 596
  2. Hugo Hammar 1864 4/3 1939, red. Olof Traung, Sjöfartsmuseet i Göteborg, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1939 s.46
  3. Chalmers Tekniska Institut: Minnesskrift 1829-1929, red. Gösta Bodman, utgiven av Styrelsen för Chalmers Tekniska Institut, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1929 s. 86-89
  4. Chalma mater: del III 1904-1926, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1969 s. 576
  5. Hugo Hammar 1864 4/3 1939, red. Olof Traung, Sjöfartsmuseet i Göteborg, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1939 s.48
  6. Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 159
  7. Gullbergsvass - Hultmans Holme : Stadsdelshistoria, J H Karlsson, Föreningen Gamla Holmepojkar, Göteborg 1951 s. 50-52
  8. Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 641, 934
  9. Det gamla Chalmers, Ulla & Alf Samuelsson, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1994 ISBN 91-7032-912-5 s. 8, 11-12, 151
  10. Chalma mater : del I 1780-talet - 1864, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1967 s. 48-49
  11. Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 43-44
  12. Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 16, 44
  13. Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 68-69
  14. Chalma mater: del II 1864-1903, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1968 s. 232-235
  15. Chalmers Tekniska Institut: Minnesskrift 1829-1929, red. Gösta Bodman, utgiven av Styrelsen för Chalmers Tekniska Institut, Göteborg 1929 s. 61
  16. Det gamla Chalmers, Ulla och Alf Samuelsson 1994 s.33
  17. Läs mer + foton, VGR Regionarkivet

Externa länkar

Personliga verktyg