Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Thracian Horseman Histria Museum.jpg|thumb|Thrakisk ryttare]] '''Thraker''' ([[grekiska]]: ''thrakes'') är en samlingsbenämning på fler än 50 kända stammar med närstående kultur och språk som under [[antiken]] levde i nordöstra delarna av [[Balkanhalvön]] samt delar av [[Mindre Asien]]. [[Herodotos]] säger att framför det skytiska landet ligger Thrakien invid havet. Anvisningar om thrakernas geografiska utbredning fås även i ''[[Illiaden]]''. "Akamas förde befäl jämte Peiroos över de thraker, som ha till gräns för sitt land Hellespontens strömmande böljar." Thrakerna som bebodde östra Balkan förutom Hellas, var ytterst gåtfulla för grekerna. Enligt Herodotos var de blonda och högresta, bondaktiga och blodtörstiga krigare. Deras förmenta opålitlighet hade format sig till ordspråk. {{citat|Det trakiska folket är näst efter det indiska det talrikaste på jorden. Om det styrdes av en enda man eller vore endräktigt, skulle det enligt min mening vara oövervinnerligt och mäktigast bland alla folk. Men något dylikt är omöjligt och otänkbart hos dem. Därför är de också svaga.|Herodotos}} Under 400-talet f.Kr. hamnade thrakerna under grekiskt inflytande och helleniserades så småningom bl.a. genom grekiska kolonisters inverkan. Många slavar kom från Thrakien. "De säljer sina barn till utlandet", skriver Herodotos. Under de persiska krigen grundade thrakiska stammar, bl.a. thyner (''thynoi''), geter (''getae''), besser (''bessoi'') det s.k. odrysernas rike, som etablerade kontakt med [[skyter]]na. Perserna kallade thrakerna ''iskudra''. Makedonien slog på 300-talet både geter och skyter, och resterna av odryserriket utnyttjades av romarna i deras strävan att kuva deras thrakiska grannstammar som bl.a. triballer, serder, trauser, maider, krestoner, edoner, kikoner. Romarna upprättade provinsen [[Moesia]] 9 e.Kr., [[Thracia]] år 46 och erövringen av områden på andra sidan Donaugränsen fullständigades genom upprättandet av [[Dacia]] 107. Hur länge talades thrakiska? Kyrkofadern [[Johannes Chrysostomos]] (345-407) menade att thrakerna hade kristen litteratur. Munken Theodosios († 539) rapporterade att han byggde ett kapell i [[Rhodopebergen]] där besser reciterade böner. I det mindreasiatiska [[Mysien]] talades thrakiskt språk ännu på 500-talet. Icke desto mindre saknas kvarlevor av thrakiskt språk. Man anser sig emellertid ha ett tjugotal glosor bevarade. Det vanligaste thrakiska personnamnet tycks ha varit olika varianter på -''bithys''-, såsom Asa-bithys, Di-beithys, Bithi-centus och Beithy-tralis. Sådana återkommer drygt 300 gånger i klassiska källor. Många ord i modern [[rumänska]] har tolkats som dako-thrakiska substrat. Förekomsten av thrakiska spår i [[sydslaviska språk]] utesluts. == Se även == * [[Thrakien]]. [[Kategori:Etniciteter]] [[Kategori:Antikens folkslag]] [[ar:تراقيون]] [[be:Фракійцы]] [[bg:Траки]] [[br:Traked]] [[bs:Tračani]] [[cs:Thrákové]] [[de:Thraker]] [[en:Thracians]] [[eo:Trakoj]] [[es:Tracios]] [[et:Traaklased]] [[fi:Traakialaiset]] [[fr:Thraces]] [[fy:Traasjers]] [[gl:Tracios]] [[hr:Tračani]] [[it:Traci]] [[ja:トラキア人]] [[la:Thraci]] [[nl:Thraciërs]] [[pl:Trakowie]] [[pt:Trácios]] [[ro:Traci]] [[ru:Фракийцы]] [[sh:Tračani]] [[simple:Thracians]] [[sk:Tráci]] [[sl:Tračani]] [[sr:Трачани]] [[tr:Traklar]] [[uk:Фракійці]]

Tillbaka till Thraker.