Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:PO Enquist.JPG|miniatyr|På [[Bok & Biblioteksmässan]] 2008.]]'''Per Olov Enquist''', född [[23 september]] [[1934]] i Sjön, [[Hjoggböle]], [[Bureå församling]], [[Västerbottens län]], är en [[svensk]] [[författare]], [[regissör]], [[dramatiker]] och [[översättare]]. == Biografi == P.O. Enquist växte upp i Västerbotten. Hans mor, Maja Lindgren (1903-1992), var lärarinna på folkskolan. Hans far, Elof Enqvist (1903-1935) dog innan P.O. Enquist fyllt ett år.<ref>[http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/19/origin/170/ Dansk Kvindebiografiskt leksikon, Lone Bastholm]</ref> <ref>[http://www.hjoggbole.nu/historik/061228/anor/0001/2410.htm Ansedel, hjoggbole.nu]</ref> Om sin barndom skriver Enquist 2007: "Är man född djupt inne i en skog är träd och mark trygghet. Jag hade inga lekkamrater, men en stor skog helt för mig själv, det skapade min starka och obrottsliga karaktär. Jag var inte ensam. Jag hade tallarna".<ref>Gästkrönikan, ''Allt om trädgård'' 2007:9, s. 72</ref> I mitten av femtiotalet var Enquist aktiv inom friidrotten och hade stora förväntningar på sig som [[höjdhopp]]are: han hoppade 1,97. Efter en [[fil.mag.]] vid [[Uppsala universitet]], var P.O. Enquist verksam som kulturkritiker vid [[Svenska Dagbladet]] och [[Expressen]]. Under en tid var han bosatt i [[Köpenhamn]], 1970-71 i [[Västberlin]] och 1973 i [[Los Angeles]] som professor på [[UCLA]]. Debuten som författare var med ''Kristallögat'' 1961, och han slog igenom 1964 med ''[[Magnetisörens femte vinter]]'' (som även har filmatiserats). Internationellt fick han sitt genombrott med ''[[Legionärerna (bok)|Legionärerna]]'' som översattes till flera språk och filmatiserades av [[Johan Bergenstråhle]] med titeln ''[[Baltutlämningen (film)|Baltutlämningen]]''. Enquist har även skrivit för film- och tv-industrin med manus som ''Strindberg, Ett liv'' och filmerna ''[[Il Capitano]]'' och ''[[Hamsun]]''. Som dramatiker har han bland annat samarbetat med [[Ingmar Bergman]] i ''Bildmakarna'' på [[Dramaten]]. Enquist har varit gift tre gånger. I första äktenskapet, med Margareta Ersson, fick han en son och en dotter. Andra äktenskapet (1980-1994), ingick han med den danska författarinnan Lone Bastholm. Han är numera gift med [[Gunilla Thorgren]]<ref>{{webbref |url=http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=824843 |titel=De svarta åren |hämtdatum=6 september 2008 |författare=Ulrika Kärnborg |författarlänk=Ulrika Kärnborg |datum=6 september 2008 |utgivare=[[Dagens Nyheter]]}}</ref>, före detta [[statssekreterare]] i [[kulturdepartementet]]. Paret är bosatt i [[Vaxholm]]. == Författarskap == Enquist har skrivit [[roman]]er, [[drama|dramer]], [[krönikor]] och andra berättelser. Under pseudonymen '''Peter Husberg''' skrev han en collageroman, ''Bröderna Casey'' (1964), tillsammans med [[Leif Nylén]] och [[Torsten Ekbom]]. De övriga romanerna har han skrivit ensam, under eget namn. P.O. Enquists författarskap brottas med sanningsproblemet i etiskt och metodologiskt hänseende; centralt är spänningen mellan det subjektiva, det relativa och det absoluta, samt det objektiva, illusion och desillusion. Ett exempel på detta är berättandets ofta exprimentella form som var som mest radikal på 60-talet, och som i ''Magnetisörens femte vinter'' gestaltar sig genom insprängda dagboksanteckningar i berättelsen. Ett annat är en återkommande balansgång mellan fiktion och fakta, fantasi och verklighet, som yttrat sig i [[dokumentärroman]]er eller faktioner (''[[Legionärerna (bok)|Legionärerna]]'') och [[historisk roman|historiska romaner]] (''[[Lewis resa]]''). Många gånger låter Enquist oförståndiga eller obildade människor kontrasterande förmedla berättelsen, med ett mikroperspektiv på världens stora skeenden. Flera romaner handlar om faktiska personer och händelser, så till exempel ''Blanche och Marie'' (2004) om hysteriforskaren [[Jean Martin Charcot]]s patient och älskarinna Blanche, hennes tillfrisknande, och liv som assistent hos [[Marie Curie]]. 2008 utkom Enquist med en [[självbiografi]], ''Ett annat liv'', som belönades med [[Augustpriset]]. Det var andra gången han erhöll priset; första gången var för ''Livläkarens besök'' 1999, efter att han tagit några års uppehåll från författandet. Ett återkommande tema för kulturskribenten Enquist har under två decennier varit turerna kring utredningen av mordet på [[Olof Palme]], i form av bokrecensioner och egna iakttagelser, ett ämne han 1992 också behandlade i skönlitterär form, i [[essä]]samlingen ''Kartritarna''. Per-Olov Enquist är en av Sveriges mest framgångsrika författare utomlands (bland annat i [[Frankrike]] och [[Tyskland]]), och har tilldelats ett otal priser. Enquist har översatt en dikt som samtidigt är en sångtext av [[Wolf Biermann]]. ===Bibliografi=== '''Epik i urval''' *[[Litteraturåret 1961|1961]] - ''Kristallögat'' *[[Litteraturåret 1963|1963]] - ''Färdvägen'' *[[Litteraturåret 1964|1964]] - ''[[Magnetisörens femte vinter]]'' *[[Litteraturåret 1964|1964]] - ''[[Bröderna Casey]]'' (med [[Leif Nylén]] och [[Torsten Ekbom]] under pseudonymen Peter Husberg) *[[Litteraturåret 1966|1966]] - ''[[Hess (bok)|Hess]]'' *[[Litteraturåret 1968|1968]] - ''[[Legionärerna (bok)|Legionärerna. En bok om baltutlämningen]]'' *[[Litteraturåret 1971|1971]] - ''[[Sekonden (bok)|Sekonden]]'' *[[Litteraturåret 1972|1972]] - ''[[Katedralen i München]]'' *[[Litteraturåret 1974|1974]] - ''Berättelser från de inställda upprorens tid'' *[[Litteraturåret 1978|1978]] - ''[[Musikanternas uttåg]]'' *[[Litteraturåret 1981|1981]] - ''[[Från regnormarnas liv]]'' *[[Litteraturåret 1985|1985]] - ''[[Nedstörtad ängel]]'' *[[Litteraturåret 1991|1991]] - ''[[Kapten Nemos bibliotek]]'' *[[Litteraturåret 1992|1992]] - ''Kartritarna'' (essäsamling) *[[Litteraturåret 1999|1999]] - ''[[Livläkarens besök]]'' *[[Litteraturåret 2001|2001]] - ''[[Lewis resa]]'' (om [[Lewi Pethrus]]) *[[Litteraturåret 2003|2003]] - ''[[De tre grottornas berg]]'' *[[Litteraturåret 2004|2004]] - ''[[Boken om Blanche och Marie]]'' *[[Litteraturåret 2008|2008]] - ''[[Ett annat liv]]'' (självbiografi) '''Dramer i urval''' *[[Litteraturåret 1975|1975]] - ''Tribadernas natt'' *[[Litteraturåret 1976|1976]] - ''Chez Nous'' (med [[Anders Ehnmark]]) *[[Litteraturåret 1979|1979]] - ''Mannen på trottoaren'' (med [[Anders Ehnmark]]) *[[Litteraturåret 1980|1980]] - ''Till Fedra'' *[[Litteraturåret 1981|1981]] - ''Från regnormarnas liv'' *[[Litteraturåret 1987|1987]] - ''Protagoras sats. På spaning efter det politiska förnuftet'' (med [[Anders Ehnmark]]) *[[Litteraturåret 1998|1998]] - ''Bildmakarna'' ===Filmmanus=== {{F|1996|Hamsun}} {{F|1987|Pelle erövraren}} *[[TV-året 1985|1985]] - ''[[August Strindberg ett liv]]'' (TV) {{F|1970|Baltutlämningen (film)}} ===Priser och utmärkelser=== * [[Guldbagge]] för bästa filmmanus [[1966]] * [[Svenska Dagbladets litteraturpris]] [[Litteraturåret 1966|1966]] * [[Nordiska rådets litteraturpris]] [[litteraturåret 1969|1969]] (för ''Legionärerna'') * [[Litteraturfrämjandets stora romanpris]] [[Litteraturåret 1969|1969]] * [[BMF-plaketten]] [[litteraturåret 1971|1971]] * [[Aniara-priset]] [[litteraturåret 1976|1976]] * [[Litteraturfrämjandets stora pris]] [[litteraturåret 1988|1988]] * [[ABF:s litteraturpris]] [[litteraturåret 1992|1992]] * [[Eyvind Johnsonpriset]] [[litteraturåret 1993|1993]] * [[De Nios stora pris]] [[litteraturåret 1994|1994]] * [[Ivar Lo-Johanssons personliga pris]] [[litteraturåret 1995|1995]] * [[Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris]] [[litteraturåret 1997|1997]] * [[Augustpriset]] **[[litteraturåret 1999|1999]] (för ''Livläkarens besök'') **[[litteraturåret 2008|2008]] (för ''Ett annat liv'') * [[BMF-plaketten]] [[litteraturåret 1999|1999]] (för ''Livläkarens besök'') * [[Gerard Bonniers pris]] [[litteraturåret 2002|2002]] * [[Nelly Sachs Pris]] [[litteraturåret 2003|2003]] * [[:en:Independent Foreign Fiction Prize|Independent Foreign Fiction Prize]] [[litteraturåret 2003|2003]] (för ''Livläkarens besök'') * Tyska litteraturpriset [[:de:Corine (Literaturpreis)|Corine]] (utdelas av tidningen ''Die Zeit'') [[Litteraturåret 2005|2005]] (för ''Boken om Blanche och Marie'') == Referenser == ===Källor=== *''Litteraturens historia i Sverige'', Olsson/Algulin, Stockholm: Norstedts förlag, 1993 *''Litteraturhandboken'', Stockholm: Forum ===Noter=== <references/> ==Externa länkar== {{Wikiquote}} *[http://www.panorstedt.se/templates/common/Author.aspx?id=15307&q_context=Norstedts P.O. Enquist] *{{Libris namn|Enquist|P.%20O.}} {{STANDARDSORTERING:Enquist, Per Olov}} [[Kategori:Födda 1934]] [[Kategori:Svenskspråkiga författare]] [[Kategori:Hedersdoktorer vid Umeå universitet]] [[Kategori:Svenska regissörer]] [[Kategori:Sommarvärdar]] [[Kategori:Svenska författare]] [[Kategori:Svenska dramatiker]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]] [[bg:Пер Улув Енквист]] [[ca:Per Olov Enquist]] [[cs:Per Olov Enquist]] [[da:Per Olov Enquist]] [[de:Per Olov Enquist]] [[en:Per Olov Enquist]] [[fi:Per Olov Enquist]] [[fr:Per Olov Enquist]] [[he:פר אולוב אנקוויסט]] [[it:Per Olov Enquist]] [[nl:Per Olov Enquist]] [[nn:Per Olov Enquist]] [[no:Per Olov Enquist]] [[pl:Per Olov Enquist]] [[ru:Энквист, Пер Улов]]

Tillbaka till P.O. Enquist.