Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Hejnal''' Mariacki är benämningen den [[trumpet]][[signal]] på fem [[ton]]er, som blåses i de fyra [[väderstreck]]en vid varje klockslag dygnet runt från det högre, norra tornet på [[Mariakyrkan]] i [[Kraków]], [[kosciół Mariacki]], den centralt belägna gotiska [[basilika]]n i Kraków i [[Polen]]. Ursprunget till hejnalmelodin är okänt. Ordet ’hejnal’ är [[ungerska]] och betyder [[soluppgång]]. I Polen regerade [[Ludvig I]] 'Ungraren' [[1370]]-[[1382]], efterträdd av dottern [[Jadwiga]] [[1384]]-[[1399]]. Trumpetarna arbetar två och två i skift och kommer från stadens brandförsvar. Den melodiska signalen markerade under [[medeltid]]en tidpunkten för [[stadsport]]arnas öppnande och stängning. Man signalerade även vid eldsvåda eller vid fientliga anfall mot staden. Signalens abrupta slut efter cirka 15 [[sekund]]er skall enligt traditionen minna om, hur en trumpetare blev träffad i halsen av en pil, när han blåste en varningssignal. I enlighet med en populär 1900-tals[[skröna]] blåste en vakt i Mariakyrkans torn alarm, då [[tartarer]] närmade sig Kraków under den [[mongoliska invasionen]] [[1241]]. Stadsportarna stängdes och tartarernas överrumplingsförsök misslyckades. Trumpetaren blev emellertid träffad i strupen av en pil, vilket enligt legenden är förklaringen till dess plötsliga avbrott. Den tidigaste skriftliga källan till [[legend]]en finner vi i förordet till den amerikanske författaren [[Eric P. Kelly]]s barnbok ’Trumpetaren i Kraków’. Kelly undervisade under ett stipendieår [[1925]]-[[1926]] vid [[Jagiello]][[universitetet]] och han medgav, att hans polska var klen, när han skrev berättelsen samt att han var beroende av sina fransktalande vänner för översättningen. En del av den aktuella skrönan kan ha sitt ursprung i en samtida händelse, när en trumpetare dog av naturliga orsaker under tjänstgöring vid midnatt den [[7 juli]] [[1901]]. Ganska vagt påstås i en turisthandledning från 1926, att anledningen till avbrottet i melodin är en trumpetares plötsliga dödsfall, men inga tartarer eller pilar nämns. En annan möjlig pusselbit är [[Ludwik Anczyc]]s version [[1861]] av [[Lajkonik]]legenden, i vilken en vaktpost från kyrktornet upptäcker tartarerna, som närmar sig. Han blåser alarm, men det sägs ingenting om vare sig pilar eller vaktens död. Det är möjligt, att Kelly helt enkelt var den förste, som skrev ned hela versionen av en existerande Krakowlegend, som tidigare samlare av [[folklor]] hade missat. Det är också möjligt, att han blev utsatt för ett [[practical joke]] eller av misstag blandade ihop två olika historier. Det är emellertid anmärkningsvärt, att [[professor]] [[Karol Estreicher]] d.y. inte tar upp berättelsen i sin noggranna guide över Kraków. Oavsett ursprunget till Kellys historia visade den sig bli populär. Den första versionen av legenden på polska – komplett med tartar, pil och hornblåsare – finner man i en turistguide från [[1935]]. Den andra uppträder i en berättelse av [[Ksawer Pruszynski]], som studerade vid Jagiellouniversitetet, när Kelly undervisade där; han blev senare Estreichers assistent. Den hette ’Trumpetaren från [[Samarkand]]’ och knyter också an till Lajkoniklegenden. Efter [[andra världskriget]] glömde man bort Kellys roll och legenden började spridas som en sägen med ospecificerat men urgammalt ursprung. Hornsignaler användes i många europeiska städer för att ange öppnande och stängning av stadens portar. Det finns historiska belägg för att signalen har blåsts som [[tidssignal]] i Kraków under slutet av [[1300-talet]], den är nämnd i en [[krönika]] från [[1392]]. Källor från [[1500-talet]] indikerar andra hornblåsare i andra torn och det är möjligt, att den avbrutna tonen ursprungligen skulle följas av en annan trumpetare. Trots att Krakóws betydelse minskade vid kungens och förvaltningens förflyttning till [[Warszawa]] på [[1600-talet]], lär traditionen ha fortsatt med vissa avbrott till slutet av [[1700-talet]]; den upphörde vid [[Polens delningar]]. [[1810]] återupptogs seden igen, tack vare en donation på privat initiativ. Signalen spelades ursprungligen två gånger dagligen, vanligen vid morgon och skymning. Signalen mitt på dagen lades till senare. Sedan november [[1927]] spelas Hejnal dagligen i polska [[radio]]n klockan 12.00. Under den tyska [[ockupation]]en förbjöds signalen, men från [[julafton]] [[1941]] spelades den två gånger om dagen. ==Källor== *[[Edward Burek|Burek, Edward]] (ed.) Hejnał mariacki, [[Encyklopedia Krakowa]], Kraków [[2000]] *[[Jerzy Dobrzycki|Dobrzycki, Jerzy]] Hejnał Krakowski, Kraków [[1983]] *Kelly, Eric P. Papers, [[1928]]-[[1964]], [[Dartmouth College|Dartmouth]] Library Archive *Kelly, Eric P. The Trumpeter of Krakow, [[New York]] 1928 *[[Julian Zinków|Zinków, Julian]] Krakowskie i jurajskie podania, legendy, zwyczaje. Kraków [[1994]] [[Kategori:Kraków]] [[Kategori:Kultur i Polen]] [[cs:Hejnal]] [[en:Hejnał mariacki]] [[fr:Hejnał]] [[it:Hejnał]] [[nl:Hejnał]] [[pl:Hejnał Mariacki]]

Tillbaka till Hejnal.